Hos Eva CS Pettersson på Tranberga Gård

I första avsnittet av Fullblod hälsar David Crona på hos Eva CS Pettersson på Tranberga Gård utanför Bara i Skåne. Eva är framgångsrik uppfödare, hingsthållare, veterinär och driver ett stort jordbruk där hon också stallar upp andra uppfödares avelsston. Hon har dessutom en bakgrund med ridhästar. 

Få har så bra helikopterperspektiv på uppfödning av galopphästar som Eva.

(PS: På bilden ser du David och Eva med L’Oeil de Moscou  - mamman till 2025 års Derbyvinnare Celtic Lullaby)

Transcript

SPEAKER_01 0:00

Fullblodet, en podd om att föra upp världens näbbaste hälstet med mig, David Jond. Välkomna till premiävsnittet av jockeklubens och svenska lopps nya podcast. Det ska handla om fullbodsavel. Vår första gäst är uppföljaren Eva Gespetterson. Välkommen. Eva, det här med CS. Ska vi börja där. Det blev ett lillegg för att det var två stycken Eva Petterson på samma ord här i bara.

SPEAKER_00 0:39

Ja, det stämmer. Erik Petterssons fru Eva Petterson, och så kommer jag hit till bara. Och då tänkte jag ju på stig på Joansson så tänkte jag att då kan jag heta Eva CS Petterson, som då står för mina mellannamn Kristina Serena.

SPEAKER_01 0:58

Kristina Serena Serena är extremt ovanligt namn. Känner de som heter Sena.

SPEAKER_00 1:04

Men det kommer från min mamma som hette det.

SPEAKER_01 1:08

Berätta mer om dig själv, Eva. Upplänning.

SPEAKER_00 1:13

Jag är född i Uppsala, stadsbok från början. Men uppväxt mycket hos min morfar som hade adennerhäst. Och körde faktiskt i stan och drev att åker i med sina hästar. Och där var jag dagban hos min morfar, så var väl där hästintreset börja. Även min farfär var faktiskt uppfödare, han födde också upp när den här duktig där denna uppfödare.

SPEAKER_01 1:43

Det är ett otroligt sammanträffande detta. Då för att min pappa, och jag heter David Krona för jag frit. Han är ju uppväxt med denne hästaren. Och i föresåpriset så köpte jag ofta medlemskap till honom ansista år i alla klubben, så jag har läst många nummer av dent. Så då fick man se denne hästa vid Fyri son i Uppsala. Det är mäktiga hästar. Det var de som lockade in dig, men de var väldigt timida och starka. Ja, det var de. Och Uppsala, flytten, då kan man säga, eller flytten från Uppsala, hur gick den till?

SPEAKER_00 2:27

Det började med att jag sökte in på hästskötarkursen i Friingen. Och gick hästskökursen och sen blev jag kvar där och gick som bridade elev under ett år. Och det var ju där intresset för fullboden kom. Då var ju Kristina Allenfält. Hon var fälchef var ju amatörjö. Hon var tillsammans med Anders Rickad, som är även bekant idag som barnveteren här, kanske framförallt inom trået, han är lite boss för banvetenärerna här i södra Sverige. Han var ju amatörare. Så vi köpte en häst ihop som heter Fekne. När vi köpte honom så tillhörde han faktiskt de tio dyra åringarna. Dock inte när vi köpte honom, då hade han sungit betydligt pris. Så det var början. Det var min fullbådsintresse.

SPEAKER_01 3:32

Och vad är det som fascinerar så mycket med det engelska fullbållet. Det var det som slog det först med raisen.

SPEAKER_00 3:40

Ja, men det är ju alltså det spänning och snabbheten och hela den biten. Det är liksom häftigt. Och plus tycker jag att det. Då på den tiden så red ju ganska aktivt. När jag var på Fying, så redde ju både förlan och hoppning och dresyr. Sen med åren så avtog mitt eget ridintresse, men hästarna var ju, och då är ju fullbåden fantastiska att följa på banerna och hela den biten.

SPEAKER_01 4:13

Ja, jag lyssade på en intervju med dig Eva när du blev intervju av Vannitt på Egers Rogarlopp och du sponsrade del av en dag där om jag förstod det rätt. Och då sa du någonting så där att ja, alltså du kan inte slita dig från det här med följ och uppföljning av hästar överhuvudtaget, men du sa också någonting som var så härligt slående att man måste ha motgångar också. För att förstå kan man uppskatta framgångarna. Kommer du ihåg det?

SPEAKER_00 4:46

Ja, men så är det ju såklart. Det stämmer väl rätt så bra att det är på det viset. För så är det ju också. Det kanske är fler motgångar än framgångar, men det gör ju då också att man uppskattar framgångarna på ett sätt. Det är klart att det är jättekul att vinna storlopp, men det är ju jättekul att vinna alla lopp oavsett klass. Speciellt med en egen uppföld hest. Och lika glad blir man när man har sålt hesten och den vinner för en annan ägare.

SPEAKER_01 5:24

Det är samma deladglägge. Du blev ju veterinär. Och är vetinär? Ja, till slut, berätta.

SPEAKER_00 5:38

Det var lite rotig väg. När jag gick på flying så skulle jag kasteras hinstar och då höll jag på svimma. Så tänkte jag att nej, jag kan inte bli vetinär. Jag gjorde högskoleprov och det och så kom jag in till slut.

SPEAKER_01 5:59

Det är väldigt svår utbildning att komma in på.

SPEAKER_00 6:01

Ja, men det är det. Så det krävdes ett högskoleprov med bra poäng. Väldigt bra poäng, förstår jag.

SPEAKER_01 6:10

Ja, och det tar ju långt tid att bli det också. Ja, fem och ett halvt år.

SPEAKER_00 6:14

Och då flyttar jag tillbaka till Uppsala. Mina föräldrar borde ju där och hade huset, det var bra. Jag kunde ju bo hemma.

SPEAKER_01 6:21

Ja, var skönt, vad skönt men det ligger ute på ulturen. Ja, just det. Hur mycket uppskattar du utbildningen idag så att säga att du tog det steget.

SPEAKER_00 6:35

Ja, men det ångrar jag absolut inte. Det gör jag inte.

SPEAKER_01 6:40

Det var värt de här åren.

SPEAKER_00 6:42

Det var värt om året.

SPEAKER_01 6:44

Har du mycket kontakt med gamla studiekamrater.

SPEAKER_00 6:46

Nej, inte jättemycket. Jag har några stycken som vi brukar försöka ses.

SPEAKER_01 6:51

Och idag så är det i Tronberg gård som gäller. Och hur mycket av din tid för jag förstår att ditt tygn består av kanske nästan mer än 24 timar. Men tanke på hur mycket du har på panfletten här. Berätta lite om gården.

SPEAKER_00 7:12

Gården är ju ett lantbruk med ungefär 250 hektar. Vi odlar mycket hampa och vall. Och har ju en maskinstation som också kör till andra. Sen har vi 55 kalvanekor. Så det är jusong för dem och kalva nu. Min dotter Sofia har precis skaffat 200 hönor som ska sälja ägg här på gården. Och sen är det då hästarna som består för närvarande av 12 egna avelstorn och fyra av. Och så har vi seminstationer och då tar emot stol i alla raser och seminerar, och så bäcker vi med fullbåt.

SPEAKER_01 8:11

Det är ju förstås sådan här tiden nu att du bara tar dig tid med att sitta här med mig och spela in det här pilot avsnittet. Eller det första avsnitt så säga. Det är ju innest faktiskt med tanke på arbetsbördan. Hur mycket av din tid går åt till exemperingen av andra raser.

SPEAKER_00 8:38

Det är ju lite tidstyrt för då är det måndag och onsdag och fredag för middagen som vi kollar ston och sen seminerar vi ju tisdag torsdag im morgon. Så det är inte så många timmar med den biten. Sen har jag ju personal i stallet som sköter de hästarna när de står här och forrar och släpper ut dem och den biten. Så min uppgift är ju att undersöka stolen med ultrahjur och bestämmar när det är dags att seminera och eventuella behandlingar och den biten.

SPEAKER_01 9:12

Och ni tar ju förstås emot och en akording också som kan stå här tills de är klara för insumeringen.

SPEAKER_00 9:20

Ja, men det gör vi. Det finns ju en del som bor i närheten som kör fram och tillbaka och sen är det de andra som lämnar sina ston till är färdiga och vissa lämnar till de är direktiga. Inomta.

SPEAKER_01 9:34

Det är ju skönt att hotellet alltid har ett extra rum att dyra ut eller hur.

SPEAKER_00 9:38

Ja, vi kan försöka lösa det. Nu har vi ju faktiskt glad nog fått lite stol här till våra fullbåshare. Så då har vi kontakt med grannen som hade tomtstall som vi har möjlighet att hyra in också. Så vi kan ställa och pesta där om det behövs.

SPEAKER_01 9:55

Men vad bra. För du storsats ju nämligen den här säsongen så är det ju faktiskt hela fyra hingstar här på gården. Varav egentligen två är ju definitivt ny förvärv. Junipetri har varit här sedan 2022. Junipet kommer i december. Ja, ja, just det. Just det. Men han var ju på Jokstuter innan. Juniperi och sen så har du nu komingen Sudan Hills.

SPEAKER_00 10:31

Han stod här förra säsongen.

SPEAKER_01 10:32

Man förmärkt. Och det är Midoff.

SPEAKER_00 10:35

Och Den Roff. Han är ju ny. Han kom ju här i januari. En man avkomma med en fantastisk mor. Som har lämnat fyra black-type avkommer. Hon var ju själv, alltså europeisk champion som två åring. Det är Idoffe är alltså halvare med Kolmår Hingsten Saxon Warrior.

SPEAKER_01 11:05

Just det, den japanska hingsten som varn 2000 guinnas. Trå jag. Det kan obstämma. Den britiska upplagen. Vi ska säga det till alla lyssnare nu att 2000 guinnas är ju ett klassiskt lopp för treåring så. Men det är en enorm samtavla. Mamman heter Mej? Ja, just det. Hon har vunnit också grupp 1. Man är en grupp 1 som två. Var det påskott. Jag kan nog fel där. Det spelar mindre roll. Grupp 1 i grupp 1. Hur svårt är det, Eva, för de som kanske inte är så inne i vår sport med galoppsporten att vinna ett grupp 1. Det är svårt. Det är svårt på en skala är det en tio, vad? Ja, men det skulle jag nog vilja säga. Ja, just det. Vi kan säga det att det finns ju grupp 1, grupp 2, grupp 3 och listan om vi ska förenkla det hela. Och de kallas black type. Därför att i avst-katalogen sen så blir det fetmarkerad text på de rina när man säljer hästar. Och det gillar du som uppfödare att ha, det gillar vi. Det gillar du. Men de här hingstarna nu då. A ha fyra hingstar, är det komplicerat att ha så många hingstar på samma ställe.

SPEAKER_00 12:28

Nej, alltså de har var sin hage och de går ut det hela dagarna, och alltså det är klart att när vi provar ston och sådär så kan någon av hinstarna bli lite liksom upprörd och sådär. Men det funkar väldigt bra faktiskt gör du.

SPEAKER_01 12:48

Och då ska vi ju säga att skönt att det gör det när det gäller beteckningen inom fullbådtsaveln. Så är det ju inte tillåtet med insuminering.

SPEAKER_00 13:01

Nej, utan det är ju naturlig beteckning som gäller.

SPEAKER_01 13:04

Och då är det kanske två varianter. Det ena är att någon är med i beteckningen, eller att man faktiskt testar att inte har någon med i håg och som, men det är väl väldigt ovanligt hält. Det är nog rätt ovanligt ja.

SPEAKER_00 13:18

Så med förbrösningstarna så är det ju handbeteckning.

SPEAKER_01 13:22

Ja, det är det som gäller. Och för att testa att storet är redo, hur går det till vägen?

SPEAKER_00 13:32

Det är nog gamla nästor, Apple Cut Action, som är vår provst. Och han betäcker ju också såklart. Men han är väldigt enkel och så han går oft är det så att vi går runt med honom i stallarna och så får han prata med stona. Och så likar vi dem. För det är lite olika på olika stol hur de visar att de är. Det är dags att betäckas. Till exempel ston som har för sidan, de kan ju ofta bli lite försvarande. Men då gör vi så att när hingsten har gått förbi så står det någon kvar efteråt. Liksom några minuter efter att hingsten är gått ifrån. Och då kan man se att de faktiskt är brunsliga. Och då undersöker vi de ultragud så att vi vet att de är redo. Innan vi blicker taxam.

SPEAKER_01 14:28

För att han gör det jobbet, förstår jag. En del instålare har väl andra så kallade teasers eller som ponger som kanske får hålla lite koll på det hela, men han gör jobbet. Han gör jobbet. Apple action ska vi säga är en riktig hjälp som Lennart Rötkjäl junior hade under sin karriär uppförander. Han var ju extremt talankfull 16 och han. Och sen var han två i svensk därby.

SPEAKER_00 15:01

Tvåa i svensk derby. Trots att han var en sprintermile, men han hade ju vinnerskallar.

SPEAKER_01 15:09

Och svens dagby går ju över 2400 meter. Och är man sprinter och mail, så pratar vi om distanser från kanske 1000 upp till 1600. Och han var så extremt olround. Jag har ju träffat dina hingstar här innan vi satte igång inspelningen och han är ju för kol.

SPEAKER_00 15:30

Det är inte svårt att ta honom till sitt hjärta. Det är ju inte, han är en riktigt nygst. Det är det.

SPEAKER_01 15:38

Han har blivit åren komman, men han tycker fortfarande att det är kul att leva och han gör sitt jobb varje dag som man avkrävs. Ja, men det gör jag. Han är 18 år gammal, 18 år, ja. Hur länge tycker du ingent sett kan hålla på i av det?

SPEAKER_00 16:04

Det är svårt att säga. Han är ju väldigt fitt i kroppen och liksom bra i ordning. Men sen är det ju så att det måste ju också finnas ett intresse för dem att de får sin stol. Men han har ju också sin roll, så att säga, som teaser. Ja.

SPEAKER_01 16:26

Han har framtidit för alla som var det, ha vad en naturlig beteckning. Ska vi säga det att det är väldigt traditionstynkt det här med naturlig beteckning. Det är säkert många som frågar sig varför det bara det engelska fullbordet som man har det här som en regel. Har du något att säga till de som funderar på det?

SPEAKER_00 16:47

Ja är ju den engelska jockeklubben som bestämmer. Alltså, det har ju till och med varit så att i Australien så har man haft en rättegång om det här. Man förlorade det helt enkelt. Man kan inte få igenom det. Vi önskar att det kunde bli semin för då hade vi ju fått större palett med hingstar och vi hade slit och skickar ston över Europa. Med många transporter och vad det innebär, och i vissa fall med följ vid sidan, alltså tre veckors följ som ska stå på en transport kanske till Frankrike eller Irland. Det hade ju kunnat undvika då men får leva efter de regler som gäller.

SPEAKER_01 17:36

Ja, och det är så med det engelska fullbordet att det är ju The General Studbok som styr hela den här rasen kan man säga. Och svensk galopp är ju då stambokförande. Och att komma in i den i stutoriboken då det krävs att det är ren racis engels fullblod. Så på den vägen är det, och vi vill ändå säga det: att det finns ju vissa positiva aspekter med att man ändå håller sig till naturens naturlager. Det skapar ju väldigt mycket arbetstillfällen. Att ston står uppställade länge och så där. Det kan vi ju sätta på pluskontort.

SPEAKER_00 18:27

Det tror jag kanske är en starkt bidragande orsak till att man inte vill ändra på det här. Det är en politisk fråga också.

SPEAKER_01 18:38

Det kan det vara tillfällen. Och sen också att vissa hinstar faktiskt ha jobb på bägge sidor av ekvatorn kan man säga. Den norra hemisfären och den södra hemisfären. Så de har ju olika beteckningssäsoner. Har vi sagt det alla hästa fila år här uppe hos oss på den norra sidan den 1 januari och på den södra 1 augusti. Då kommer vi till det här med att driva den här verksamheten när det gäller bäckningsavgifter och vad man behöver tänka på när man ska bäcka. Som storägare. När man letar ett stor och man vill börja med det här med uppföljningen. Då ska man tänka på stora dragen.

SPEAKER_00 19:33

Ja, alltså. Man vill ju ha då. Vi pratade om Blacktype. Och det är klart att det är jättebra om det finns Blacktype i samtalen. På den här katalogsidan, om man handlar på aktion. Och har stået, man kan ju titta på ståets egna meriter. Man kan också titta på syskon. Om det kanske är äldre stor den har lämnat tidigare. Så är det viktiga saker att titta på.

SPEAKER_01 20:05

Hur viktig är exteriören.

SPEAKER_00 20:11

Man vill ju ha en häst som står bra på sina ben och är av modern typ eller vad man ska säga. Så det är visst viktigt. Men ibland blir det ju så när man handlar på aktion så är det inte alltid att man ser hestarna. Oftast finns det ju bilder och kanske en films och så vidare. Men det är ju mycket katalogsidan som ligger bakom vad man fall man är intresserad av att titta på.

SPEAKER_01 20:40

Men om man som stor ägare kontaktar hingstalaren. Så kan man ju begära att få lite mer filmer och kanske se helprofil på hästen och framifrån och från sidan och benställningar och så.

SPEAKER_00 20:54

Ja.

SPEAKER_01 20:54

Ja, så det är bara att kontakta egentligen den hinstalare som man har fastnat för att ställa så mycket frågor som möjligt. För det är ju ändå ni som är hingstalare som vet allra mest om hingsten utan tvekan. Och det finns ju också möjligheter att kontakta andra uppfödare, inte bara hingstalare, utan du är ju faktiskt på bägge sidor. Du håller ju på med båda, och det är en stor fördel att du har hingstarna här på gården. Ja, absolut. Och det kan du även vara för den som så att säga, håller en drosyrhängsta eller en hopphingst, då har man ju färsk spärma. Hur vanligt är det med att man vill ha fryst transport.

SPEAKER_00 21:46

Men fryst är ju ganska vanligt. Jag siminerar ju ganska många kort hästar här på undersäsongen. Och där är det väldigt vanligt med frist. Och då kommer du från. USA och Italien och alla möjliga ställen. Fördelen med det är ju att då har vi ju spärman lagra här på gården i våra fryskär. Så då kittar vi om det är påsk eller alltså helgar och det. För det kan ju störa lite med annan seminransport. Framförallt om vi beställer från Tyskland till exempel. El det är mest tyska när det gäller hopp. Tyskland, Holland, så är det ju inte så glada för de här helgdagarna.

SPEAKER_01 22:36

Nej, de ställer till det. Det förstår jag. Men man har ju också en betydligt längre tidsbann inom dresura hoppsporten när det gäller betäningsperioden egentligen är det inte så, jo, men så är det.

SPEAKER_00 22:52

De börjar ju i allmänhet lite senare. Kanske runt 1 april. Sen håller de igen på till mitten på augusti. Och med fullboden är vi ju igång där. Då kan man ju säga att Valentines Day är startdagen för beteckningarna.

SPEAKER_01 23:13

Precis. Alla hjärtans dag. Då gör Apocat action sitt första pass. Ja då kan man ju säga. Om vi backar bandet lite grann och noterar det här med gläden att se sin uppförning vinna oavsett om du äger eller inte. Vi noterade ju en hest som har föts upp av dig som heter Freestyler som du följde under hela karriären. Det var ju en andelsläg hest som gav enormt mycket glädje till ägarna. Berätta lite mer om freestyler.

SPEAKER_00 23:49

Ja, det var lite roligt när vi hade honom på aktionen, han såldes på aktionen på yåg. Han var väldigt fin som föll. Riktig. Men sen är det lite olika tillväxtfaser på dem. Jag tyckte egentligen att han var som bäst när vi var på aktionen. Och jag upplevde då att ingen var intresserad av att titta på dem.

SPEAKER_01 24:16

Har det ingen.

SPEAKER_00 24:18

Det var ingen som bra att få ut honom och titta på dem och så där. Och det här var en av de sista aktionerna som bossa nu man var på. Jag hade ju häst i träningen hos båsen. Jag tog båts sidan så sa, bostad, den här hästen får du ta i träning för det är ingen som är intresserad av att köpa den här. Ja, det var en order. Men just vara, han var ganska långt bak i katalogen. Och när vi var på väg in i ringen, så kommer gekan långt bakom mig och så säger hon, är det något fel på den här hästen? Nej, så jag inte vad jag vet. Och sen köper hon den. Och jag fick ganska bra betalt för dem. Så det måste ju uppenbarligen och hait någon annan som börde emot, för det var inte vi själva i alla fall. Så det var jättekul. Det var ganska många av mina bekanta som var med i det här konsorten på jag tyckte det var lite så här: tänker man inte blir bra, då känns det ingen bra. Men han blev ju jättebra.

SPEAKER_01 25:22

Var jättekul man. Jag har ju väldigt nära kontakt med en av delägarna. Jag ska inte nämna namnet här nu så att man inte bryter mot något GDP. Men ä, jag skojar lite grann. Jag kan säga att den glädjen som han gav hela kretsen, den är svår värderad tio av tio kanske. Och så apropå Black Tite då. Så van man ju dansledger. Gar inte det?

SPEAKER_00 25:51

Jo, målfotoslagen med den tastaste nos som finns i dansk världen.

SPEAKER_01 25:57

Ja, exakt, exakt. Och två i Stockholm Kup och då Black, grupp 3. Och sen i listet så vann ju dansk jocke som det heter. Nu kommer vi in på såna här loppen. Men alla lyssnare så där. Det ska ju följa de här loppen. När de kommer under säsongen. Att vinna samt ledger är ju väldigt fint. För det är ju sent på säsongen, det är riktigt kraftprov. Han gick ju på väldigt många olika baner också. Han var i Norge också och han också. Han testades lite över allt. Och apropå båsen, som var en riktig glopprofil. Hesten du tänkte på tror jag när du sa att jag det hästet, var du. Dubbelapp, ja, bland annat.

SPEAKER_00 26:45

Den sålde jag ju. Den var också fingade också bossa. För det var ingen som ville köpa den heller på. Det var hon svår. Ja, hon var ju rätt så svår. Men välgade nu. Hon van ju både ux och hon briddes.

SPEAKER_01 27:04

Precis, hon briders troffis steg. Det är långa lobbet där.

SPEAKER_00 27:10

När hon gick i loppet så det var ju inte. Vi hade lite dålig uppkoppling här. Jag åkte in till lund till en kille som han hade köpt den hästa av mig också. Som hade en kök med spel inne vid sjukhuset i Lund. Så där satt vi och tittade på det loppet. Det inga loppet gick så var det lite andra spelare där. Så sa jag att jag bjuder på någonting och vinner. Så det gjorde hon. Jag kommer inte ihåg vad riktigt vad det var om de fick en glass eller vad i korvfåsen.

SPEAKER_01 27:49

Det var inga rättighet på kolfåsken. Det blev ingen champanj eller så. Och det här med ox kan vi ju förklara också. Det är ju egentligen en plats, den här går det egentligen. Men vi ska inte gå in på det, men det var ju så när det loppet uppfanns. För stol. Så hingstade och Vallacker. De fick ju inte vara med där. Eller framför allt hingsta då skulle vi säga. Så också är ju kanske ska vi graderade det till det finaste treårsloppet för stol.

SPEAKER_00 28:20

Ja, det kan vi göra.

SPEAKER_01 28:21

Stolas där byggen av stolas där kallade. Enor framgång som uppföd. Hur kändes det när hon gick i mål.

SPEAKER_00 28:30

Det var ju också ett speciellt lopp den gången för det blev omstart. Det är ju lite vanlig världen starter. Men det blev det den gången. Jag undrar om det var så att hon fick en annan jocke också. Nikolas Kår skulle nog rida här, men blev skadad innan. Det blev Fredrik Johanson som red. Och så omstart och så van hon loppet. Hon var faktiskt med att lå till på hösten där i jockeklubben tror jag, där du också blev omkring. Det är helt otroligt.

SPEAKER_01 29:12

Och det var snal skäder som ägde senare eller hur? Ja, just det. En klassisk dress rosa med en grön rundel. Ja, vilka framgångar. Och sen har du också haft Gontlet som var väldigt bra, och gick över här i kapital 90. Och då ska vi säga det att vi har ju en hundra skala. Hundra ju max hos oss i Skandinavien. Och är man över 90, då är man väldigt bra. Så Gontlet var på 91, jag noterat. Det måste ju känna oss fint. Om vi backaret till engelska flåblet, så är det ju den här studeriboken vi pratar om. Det är ju otroligt mycket tradition och tyngd i den. Hur upplever du galoppvärden? Och galoppförvärden, den stora världen, så att säga, den är ju så enorm. Hur kan du säta ord på hur du är och var delaktig i den här världen och familjen?

SPEAKER_00 30:31

Ja, alltså vi är ju i Sverige väldigt små. I förhållandet då när vi tittar på England, Irland, Frankrike och även Tyskland. Men vi har ju ändå chans att åka ut och använda hingstar från de länderna också. Så att ja.

SPEAKER_01 31:00

Och när man ska göra det så kan man faktiskt kontakta och fråga kollegor eller hingståare i Sverige. Hur ska jag göra. Man kan köpa ett stor och importera som är direktigt också. Och få till och med bidrag för det.

SPEAKER_00 31:18

Ja, det kan man få då. Det finns ju fantastiska möjligheter faktiskt. Det finns möjlighet att köpa ett räkom länds. Man kan låta den stanna kvar i det landet och få sitt föl och blir ombeteck igen. Så på det sättet får man ju tre hästar. Även det följet som föds i det landet kan bli svensk uppföd. Och så att man kan få del av de här uppföljda pengarna som är väldigt fina inom fullbådtsporten. Det finns ju vissa regler som gäller för hur länge storet kan vara kvar utomlands och så där vidare innan de kommer hem. Men det är faktiskt väldigt fina möjligheter.

SPEAKER_01 32:15

Och man sedan har ett väldigt bra stol här i Sverige som apropå det här med handikapitalskalan som för i tiden kallades formtal. Och i Norge är fortfarande kallas formtal. Så har man ett visst tal så kan man också ansöka om bidrag från jockeklubbar.

SPEAKER_00 32:34

Ja, jockekluben ställer upp är väldigt välvliga till fullbudsaven och hjälper till. Då är det stol som har 82 av högre i handikar. Dels finns det ett bidrag när man bäcker i Skandinavien så kan man få ett bidrag. Och sen är fölet registreras som svensk född så får man 25 000. Det gäller under tre år, har det varit. Ibland, det ändras ju ibland lite reglerna. Men det ska ju gälla under år.

SPEAKER_01 33:18

Man ska ju säga att vi sitter här utan att ha facilt framför oss. Eva har bra koll på det här. Men det är klart att man vänder sig till hockekluben och förstås ställer en fråga innan man skickar sitt stå utomlands om man vill bäkta.

SPEAKER_00 33:36

Men det gör man. Så de har ju koll på, för det kan ju hända. Jag köpte ett väldigt fint stor i höstas med 87 handikapor, Fall The Rosis. Harnit väldigt fina löp. Och hon har nog fått något av de här bidragen, men hon får ju bidrag igen då. Hon är ju direkt med den skandinaviska champion hingsten, Apellometra, så det ska bli spännande.

SPEAKER_01 34:01

Det är jätteroligt. Och jag som har jobbat som referent, jag har AMT är ju något oerhört att se på tävlingsbanan. Men hans framgångar i av, de talar också för sig själv, så att säga. Men får det Rosis. Att du har köpt henne. Det visste inte jag faktiskt. Får The Rosis van ju brides. En regning kväll tror jag det var som Karlson red. Och låg väl nästan sist loppet in det. Och jag refererade det här och vad är det som hände? Och det var en så. Alltså, det var ett sådant upplopp att alla som ser ett sånt upplopp kommer vara bita av galoppen för alltid. Det var en enorm preslän. Det fanns väl en självklar vinnare i fältet. Ja, det var ju så. Men hon vill inte veta av det där. Hon har inte läst startlistan. Och det är väl också så att man brukar säga det inom avan, de vet ju inte vilka hästa, vet ju inte vilka vad föräldrarna hette eller vad de har gjort på banan. Men det vet ju vi däremot, och när man då, som jag sa, när man har köpt sitt stor och känner att jag vill börja med fullbrotsavel, då finns det ju lite hjälpmedel. Man kan ju faktiskt börja använda systemverktyg för att matcha hästar och så där också. Men man kan också naturligtvis använda telefonen eller mejl och fråga uppfödare och framförallt hållare. Men det gäller väl att vara ganska bred i början när man ska matcha sitt stå.

SPEAKER_00 35:47

Ja, alltså det här är både svårt och spännande och jag använde inte mig av de här dejingsajterna kan man säga. Men matchningsprogram. Jag tror också mycket på slumpen faktiskt. För att annars hade ju alla gjort det och då hade ju alla nästan varit jättebra hela tiden. Så är det ju inte alltid. Men vis kan man titta på kombinationer som har fungerat bra innan så finns det ju naturligtvis kanske större chans att det ska fungera bra igen. Så är det.

SPEAKER_01 36:31

Ja, det kan ju säga det att de här sajterna som har byggts upp. Det är ju att det enorma databaser som ligger till grund för det. Men det är ju som du säger, det är ju ingen garanti utan slumpen är ju väldigt viktig. Men man ska ändå känna. Man ska, ungefär som att jag är något fart nu. Men jag skulle ju tänka så i alla fall att jag vill i alla fall ha gjort ett rejält grundjobb innan jag beställer hingställen. För att slumpen må så vara men att man ändå har titta på ett antal parametrar. Framför allt, vad är vad är det för stor jag har gällande distansen till exempel? Och hur ska man tänka där med distanser tycker du?

SPEAKER_00 37:19

Ja, alltså en liten regel är väl att man ska inte blanda stejer och sprinter. Risken är att man får en långsam sprinter istället och så här. Utan att man ska hålla sig till stejer och stejer eller i samma kategorin.

SPEAKER_01 37:45

Och steger i lång distans distansar. Man vill säga 2000 meter plus.

SPEAKER_00 37:51

Ja, det kan vi säga.

SPEAKER_01 37:53

Ja, förenklat.

SPEAKER_00 37:55

Men sen så ibland kan det bli. Vi pratade om dubbel up ju. Och det var ju så här riktig. Alltså ja. Folk tyckte nog att det var en tankevurpa. Hon var ju efter funnbull på det Glyffad.

SPEAKER_01 38:13

Ja, det Gryffad var ju väldigt, väldigt. Han utmärkte sig rejäl i svenska av Svang Sjöber.

SPEAKER_00 38:23

Och så var det flera som sa att mig, hur tänkte du där? Och jag blev så här: ja, men det blev bra. Vad hade de för anmärker? Funbull och Digglyffer var ju inte helt osläkt kan man säga. Så det blev ju rätt linjavel.

SPEAKER_01 38:43

Och linjavel är ett inavelsmått kan man säga. Och det är ju faktiskt ett litet hot mot det engelska fullbroret också att man ska försöka undvika det här. Men det är ju inte bara det engelska fullbrådet som har problem med det. Men det är bra att du tog upp det här med linjeavel. Är det något annat som man som kanske nyblir en stor ska tänka på gällande fullbord. Det är det här med att man väljer man inte utomlands, då blir det också väldigt mycket tillkommande kostnaden. Men väljer man den i Sverige så blir det lite billigare kan man säga.

SPEAKER_00 39:22

Ja, men det gör det. Transporten är ju inte billigt. Ska man åka utomläns med hästen så behöver den också ha såna här traces-papper och hälsointyg för att få åka. Och ofta får de ju stanna kvar till de är direktiga. Står ju ofta lite känsliga att transportera mellan ding 20 och 40 i direktigheten. Så har man nu valt att satsa utomlands, så stannar de ju ofta kvar till är direktiga på 40 plus dyn. Det blir ökade kostnader för uppställning och hela den biten också.

SPEAKER_01 40:04

Och det finns mycket fint plod att få tag på. Och vi pratar om dina fyra hingstar. Om man tittar bakåt i stamtavlarna, och dina hingstar, så finns det ju något mycket fint plod. Vi hittar ju namn som exempelvis Galileo. Galileo centrerade flera av dem. Ja, precis. Och det är ju så att Juni Petri, som är en Galileo, avkomma. Vi kan säga det att Galileo var uppe på. Det är väl inte officiellt vad han låg på mot i slutet, för det var ju privat den avgiften. Men det snackas ju om siffror upp mot 770 000 pund. Ja, det är möjligt. Vi pratar det här för enorma sumor. Så att säga. Men Juni Petri som är en son till denna gigant Galileo. Han är ju också hings till förra årets därbevinnare.

SPEAKER_00 41:10

Ja. Den tar till Celtic Lallais, var handigt.

SPEAKER_01 41:14

Just det.

SPEAKER_00 41:16

Det är lite roligt. Och i år har vi ju dältig Lallabis mamma tillbaka här för att ska bätkas med Junipoti igen.

SPEAKER_01 41:25

Ja, hon har ju ett extremt svårt namn. Löj moskau. Kanske det är. Morda ha skrivit upp det där med hos öga i alla fall på svenska kan vi säga. Apropå det här med avgiftet. Det tillkommer ju saker förstås. Men när man börjar att boka hos en hinstalare, så är det ofta en stationsavgift.

SPEAKER_00 41:49

Ja, vi har en stations- och veterinäravgift hos oss. Då innebär det att jag som veterinär kollar upp stolen innan bäckning och så där vidare som ingår i den avgiften. Och sen betalar man lite olika, men våra tre av våra hängstar har vi en levande följavgift på. Den nyaste Demidoff som jag lisar. Där är det då i har vi tillsammans med ägar till Demidoff bestämt att han har en första oktoberavgift. Så står det direktigt den första oktober så betalar man.

SPEAKER_01 42:37

Det är ju lite olika upplägg där och det är ju även utomlands egentligen. Beroende på hingståare och hängst och så vidare. Men det är ju bara att fråga så att säga. Men det är klart det tillkommer andra vetinarvgifter också. Det ska man också tänka på olika vätscheckontrollpunkter kan man säga.

SPEAKER_00 42:54

Det ingår i vår den här stationsavgiften. Men skulle det vara så att det är några speciella behandlingar eller någonting sånt som krävs så kommer det till. Och sen uppställning.

SPEAKER_01 43:07

Just det, uppställning. Och då får man tänka på som stor ägar att det blir åtminstone säkert några veckor innan. Det kan vara så att man måste prova flera gånger. El hur och sen ska det kontrolleras förstås under vägens gång. Och det ska man ha med sig. Och sen är följet väl har kommit då. För att precis har allting gått bra, då ska det registreras och så ska det till en försäkring och sen så är det du att ha försätt fölet med bästa möjliga förutsättningar med hage och det ska ju även till hovvård, eller hur?

SPEAKER_00 43:50

Absolut. Även om man, alltså avvston och sådär, de kräver ju både hovvåd, vaccinationer. Tantkontroller. De måste ju hålla sig bra skick för att kunna prestera bra avkomor.

SPEAKER_01 44:08

Utfordringen krävs ju också en del. Men det är ju bara att fråga och få hjälp med det. Och är man ny så finns det ju professionella uppfördare så att man kan faktiskt sitta sitt skrivbord faktiskt och vara skrivsuppdare.

SPEAKER_00 44:25

Det kan vara. Det finns ju en hel del som tar emot SON som står där hela tiden och följar och de sköter om allting och.

SPEAKER_01 44:34

Ja, men precis. Och jag ska komma till det lite längre senare i den här serien, hoppas vi att vi kan fördjupa oss just det här med skrivborduppfördare. Men tillbaka till det här med när följet har kommit. Om man nu får en hyst, och så känner man att det är ju väldigt få hingsta som blir avsta, så att säga. Och det kan ju vara lite komplicerat att ha en hyst. I vissa lopp så krävs det att du är hingst eller stå. Man är finna europeas finaste pridelarkt till hångt, så får man inte vara Vallack till exempel. Men om man nu bortser från såna drömmar sedan att det kanske är bäst att ändå kastrera. Så kan man ju göra det ganska tidigt. Hur ser du som veterinär på det här?

SPEAKER_00 45:22

Ja men alltså vi förra till exempel så kastrerade vi våra ettårshinstar på vår ett år i marsmålen ungefär. Det berorde mest på att jag hade tre hingstar och ett stå. Det var ju lite komplicerat med betesgången. För att vi skulle kunna ha dem gående tillsammans på sommaren, så blev de här tre kastrerade.

SPEAKER_01 45:48

Och det är ju ganska bra att göra det tidigt.

SPEAKER_00 45:53

Det blir väl enklare? Ja, men alltså i allmänhet så är ju en Vallack lite enklare att hantera. Vi tyckte det var rätt behagligt på aktionen och komma med tre Vallacher istället för med tre hingsta.

SPEAKER_01 46:08

Vi ska väl säga det att det finns naturligtvis andra som har andra åsikter om det. Eller hur det var? Så är det ju.

SPEAKER_00 46:15

Och det är inte helt vanligt att kasrera så tidigt. Det finns vissa som gör det, men vi sålde en av de här till Norge och vi träffade de ägarna. Och han kom till mig när vi var där och sa: var det något fel på den här? Var felen kastrerade? Nej, det var bara att det var enklare. Så det var ju inte någonting annat.

SPEAKER_01 46:38

Man ska ju tänka på det att en hängst är en hängst och att vara hingståare. Det är ju ett enormt kvalificerat arbete, väldigt svårt arbete. Det kräver ju väldigt mycket hästkunskap.

SPEAKER_00 46:52

Ja, men det gör det. Även om hingstarna är snälla så måste man ändå vara vaksam.

SPEAKER_01 47:01

Ja, och särskilt när man håller på med beteckningen.

SPEAKER_00 47:04

Och de vill ju såklart visa upp sig och så där. Så att det är inte helt enkelt.

SPEAKER_01 47:10

Det finns ju studerier förstås. Det är väldigt vanligt på de stora storierna runt om i världen att det filmas fortfarande själva bäckningsögonblicken?

SPEAKER_00 47:23

Ja, men det tänker jag att det görs ofta i de stora ländarna. Man vill ju inte att det ska förekomma semin helt enkelt. Och att det ska fuskas med den bit.

SPEAKER_01 47:36

Nej, så är det ju. Då kommer vi där. Du pratade just om vad är något fel på honom när det gick till aktion. Hur förbereder man sig? För aktionen med sina små liv.

SPEAKER_00 47:52

Det är också väldigt olika vad man har för hur man gör det. Vi använder en del skrittmaskiner för att de ska få röra sig mycket. Vi brukar faktiskt introducera den redan nu under våren. Bara ett par gånger. Men de får prova på hur det är att gå i skrittmaskin. Sen går de på bete och vi tar hem om ungefär åtta veckor för aktionen. Vi skog de på fram. Det beror ju vad man har för marker och så där vidare. Men för att vi ska kunna träna dem ordentligt här så vill vi gärna ha dem skodda för att de inte ska bli ömma i fötterna. Och sen leds de mycket. De bostas och de bins upp. Vi tränar dem helt enkelt att de ska ställa upp sig och visa upp sig från sin bästa sida och kunna skritta. Det är mycket skritt man bedömer när det gäller fullbostare. När man köper så tittar man på skritten att de har ett bra övertram. Så det tränas det mycket på. Ja, förstå. Och vi har gärna täcka på dem. Så vi är inte alltid jätteglada när det är väldigt varmt. Och det har inte med att göra med pelsen och så, utan det är väldigt nyttigt för dem att få täcka på sig. Täcker av på, alltså det är en del i hanteringen.

SPEAKER_01 49:20

Ja, förstå. Så kommer den här dagen med aktionen och så säls om. Och så handlar de förcis och sen. Och sen tränar det då och tränas för att komma ut på banan. Vi ska säga det att det engelska fullbrådet är ju extremt versatilt eller användbart på så många olika områden. Men de får ju ofta en efterkarriär efter sin träningskarriär på engelska fullbrådet. Och de används ju inom både hoppersyr och fälttävlan eller hur det är vad.

SPEAKER_00 49:50

Ja, och det är ju också en del som är så himla roligt med fullbroden att de är så användbara. I och att de också kommer igång ganska tidigt så är de liksom välme om man jämför med vanliga rid hästar som kanske knappt är inbridna när de är tre, fyra år. Så det är kul och det verkar finnas en bra marknad för fullbråttet.

SPEAKER_01 50:22

Ja, det gör det definitivt. De är mycket populära. Det förstår jag. Det är en intelligenta ras som har en galopp som väldigt få andra raser har som kan ju sätta under sig bakben ordentligt.

SPEAKER_00 50:36

Och det är också kul där, de är väldigt användbara även i avel, som rid hästar och om man inte vill fortsätta med fullbodel, så finns det en använd för dem.

SPEAKER_01 50:52

Ja, det är väldigt, väldigt populärt. Jag har själv sak och stolen och det finns en efterfrågan på fullbodsblodet ska vi säga i halvbodsaveln. Men när själva aktionen är avklarad, hästen har tränats upp och fäl kommer ut till start. Och den är svensk uppförd, och du är uppföddare, då är det ju så för en uppfödare så det kan ju vara lite tuffa tid ibland, det är ju inte gratis det är det ju inte. Men då kommer det att kassa flöde. Därför att den engelska fullbordet, den svenska storiboken, då är du garanterad en utbetalning nu månadvis. Just för tillfället, så är det så 15 procent av det de springer in upp till och med 4 år. Och sen när de är äldre, när de slår över på fem årsäsongen, då är det 50 000 kronor eller mer som vinner i ett lopp, så får man också uppföra Premier. Och startar de utomlands. Så är det i alla fall så att man har möjlighet att få upp till 100 000 på ett år. Så det ska vi också berätta att det är möjlighet till att kassa en inkomst och ett kassaflöde som hjälper till så man kan investera i kanske nya beteckningar eller annat som man behöver.

SPEAKER_00 52:15

Det är ju likt att man får de här uppfärda pengarna och det är väldigt bra. Så man kan också tänka sig. Jag menar ibland är det som sagt bra svåra tider och man kanske inte får betalt det man tänker sig på aktionen. Men kan man då få ut den till en tränare som man tror att kan ta fram den här hästen så kan pengarna komma in i det senare skedet.

SPEAKER_01 52:41

Det kan de definitivt göra. Det väcker ju säga lusten också att fortsätta. Gör det inte det? Ja, men det gör jag absolut.

SPEAKER_00 52:52

För det är liksom, det här är ju en livsstil för mig är det i alla fall. Jag menar, det kommer in lite överskottet, jag menar, då tittar man ju efter nya avelstol eller nya avrussingstrospekt. Ja, det är bara så.

SPEAKER_01 53:11

Man kan väl säga så här, Eva, att din optimismå och framåtanda. Den smittar av sig här vid bordet också kan jag säga. Inte bara att jag är ett godkladkaka med kaffe, utan jag blir väldigt positivt glad att höra den här satsningen att man ändå har fyra hämstar. Det är inte många som har haft det på decennier.

SPEAKER_00 53:38

Nej, jag tror inte. Det var jag kommer ihåg. Man är väl lite i galen, men det är också så nu att vi har få hästar inom galloppen och vi måste satsa. Det är ju en långsiktig satsning. Nu är det i 2026. De här följen som vi ska tillverka nu de följ 27. De ska säljas 28. De ska sedan börja starta efter det. Så det är många år framöver och vi måste få upptalet. Nu är det bara att köra 110%.

SPEAKER_01 54:24

Du kommer säkert att få många frågor. Ni får söka på ta använgår så står i ditt nummer. Många frågor kring fullbrotstavel. Och det kanske också tillkommer en del förfrågningar från andra uppfödare som inte håller på med fullbådstavel men som vill börja med det. Varför ska man börja med fullbrostavel? Engelska fullbrådet. Vi har också det arabiska ska vi säga.

SPEAKER_00 54:52

Ja, precis. Det är ju den här personen att följa från fölet förs det kommer till en tränare. Och sen följer den när den startar. Man måste uppleva det är bara så häftigt.

SPEAKER_01 55:15

Man måste göra det. Jag har haft nöjet att få delägare i hälsa som har vunnit. Och jag kan hålla med dig. Det finns ingenting som slår där. Det spelar ingen roll vad det är för prisumma i princip. För just det här att det var ju min nu.

SPEAKER_00 55:35

Ja, det är så kul det.

SPEAKER_01 55:38

Vad sittar du på med dina del dina egen häg hästare. Du har ju en väldigt stark dress. Dina färge syns kan vi säga. Vi skriver din dress.

SPEAKER_00 55:52

Min dress är Lila och Seris. Det går inte och misssa. Den går inte och missa. När vi startade med den dressen, då hade jag hästat ihop med en kompis från fluging. När vi skulle bestämma adress, så sa jag att vi kan ha lila och ceris. Som ett litet skämt egentligen. Och så sa man, ja men det kan ju ha. Så sa vi att det kommer att synas i alla fall. Så börjar det med den.

SPEAKER_01 56:25

Så börjar det. Och då kan vi säga det till alla som vill kanske köpa och vara med på ett fullbråd att man får faktiskt beställa sin egen dress. För alla hästiga konstellationer måste ha sin egen. Det är en del av galopsporta.

SPEAKER_00 56:42

Och det är liksom. Det är en del av identiteten ju att se sin dress. Så det är lite kul.

SPEAKER_01 56:52

Även om ni inte har sett den på bilden. Ni kommer att kunna se den på bilden om ni går in och tittar på svenska lopps bildban till exempel. För du har ju hästar som är aktiva. Ja, berätta.

SPEAKER_00 57:08

Just för när det har vi fyra egna hästar i träning. Jag har en tvååring som är i Norge hos Jan Erik Norrod. Och jag har en fyraåring som är hos Maria Västman.

SPEAKER_01 57:27

Hon svensk Oaks Talvskal, allete, allete.

SPEAKER_00 57:36

Hon ligger ju mig speciellt varmt om hjärtat. För hon hade lite problem som häst. Har ett sjukbrock som är opererat. Och man trodde kanske aldrig att hon skulle komma till start. Det blir alltid lite torrar faktiskt när hon har vunnit efter det och där loppet tror jag faktiskt att jag själv refererade på egen frågan.

SPEAKER_01 58:06

Hon var ju lite obprövad om jag minns rätt. Det var inte så många som trodde på henne. Hon gick bara fram utvänligt ledaren tror jag. Sen var ik kon ifrån, lämnar de och sa, hej, jag är dus här och klar när ni kommer imål. Det var helt fantastiskt bra lopp. Och hon är ju igång. Hon har ju en bra skjolå så hon avslutar ju fint nu förra säsongen.

SPEAKER_00 58:34

Hon har nog lopp på premiär på Gelgerson som det ser ut just nu. Ja, det har du något att se fram emot här. Ja, det är alltid snälligt.

SPEAKER_01 58:41

Du och hela familjen, för ni är ju. Hela familjen är på något sätt involverad i det här kallet, eller hur? Ja, men det är vi. Det kan man säga. Jag sitter och funderar på det här med halvbodsaven? Du är ju väldigt involverad i och hjälpa till även där eftersom du har en installation. Och som en installation och seminstation ska vi säga. Det är en längre beteckningsäson där så är det ju. Vad frågar den typiska halvlösupparen dig för någonting.

SPEAKER_00 59:28

Ja, men det handlar ju kanske mest om teknikaliteter så att säga, infemin och så där vidare. Jag har ju varit inom risporten själv, men inte nu mer sedan ett antal år sedan koll på alla hingstar och det. Det har jag inte. Så de flesta som kommer, de vet ju vilket som har det som de ska ha. Och sen hjälper vi ju till med när man ska då kanske beställa ut de lands och så vidare. Vi hämtar ju om vi om det kommer via DOL till exempel. Eller om det kommer till flygplatsen så åker vi och hämtar och fixar med logistiken.

SPEAKER_01 1:00:17

Det är väldigt mycket svårna frågor med logistik. Och vi ska säga det också när jag säger halvblodsuppare. Det kanske låter lite generaliserande. Det finns ju otroligt många olika raser. Vi har ju SVB och svenska Swedish Warblad, svenska varmblod, men det är ju även inom transporten, har vi ju svensk varmblod och Kallblod. Så att ni förstår det alla som lyssnar att det är väl lite generiserande namn, kanske. Och vi ska säga det också till alla traväst älskare och travest uppförare att det finns ju faktiskt några travare som springer med bara namnet. El? Ja, men det så är det.

SPEAKER_00 1:01:01

Bara cash till exempel. Bara cash startar eller finns. Vi har ju köpt upp på namn och han är ju såd sedan flera år tillbaka. Men vi har ju också två en treåring och en fyraåring som heter Bakavar och bara bara.

SPEAKER_01 1:01:22

Bara bara. Bara alltså där det projekteras för en ny garbanan ska vi också nämna. Och så har det haft bara du känn som har vunnit på numera V85, men V75.

SPEAKER_00 1:01:35

V75 på den tiden.

SPEAKER_01 1:01:37

Och då kan vi väl också säga, till alla som är lite nostalgiska att en riktig Heders hingst ska vi säga, som Axis Jacobsen körde och tränade, om jag minns rätt också, stod ju här som avvis den Frisky Frasing. Frisky Freig. Han satt i Danmark, han satt i Danmark i likpet ett antal gånger till exempel. Ja. Men nu har du inga travst där för tillfället. Nej, nej. Men det kanske kommer det också. Man vet aldrig. Man vet aldrig. Har du något sista råd som jag inte har frågat om Eva. Vad har du inte frågat om. Gäller det här med att bli fullbodsuppfördare. Jag vet inte. En lång paus här. Det kommer säkert när vi stänger av inspelningen. Jag känner så här att det är viktigt ändå förklara att visst, det kostar pengar, men alla hobby kostar faktiskt pengar. Och att föra upp en häst och se en häst skapas vad man själv har planerat på ritbordet och sen när allting sluts i Vina cirkeln. Och det går ju inte att slå det.

SPEAKER_00 1:03:02

Och det finns ju faktiskt möjligheter också att få in några kronor. Och det är ju kanske även har ju det, så klart. På sidan så är det ju inte mycket uppfälla pengar vi pratar om.

SPEAKER_01 1:03:18

Nej, det är svårt där. Det är väl Briders som. Och det tar man faktiskt in på det som jag tänkte att det här måste jag ju fråga om. Dina hsta är ju anslutna till det så kallade BRIDE-systemet. Berätta lite kort om BRIDE-systemet som anges i auktiskatalogen.

SPEAKER_00 1:03:37

Ja, alltså som hingstalare och hägare ansluter man sina hingstar. Och det gör man då i början av det året som man ska betäka. Och det är följet som söds året efter, är berättigat att anmälas till de här bridelsloppen. Det är ju alltså de flesta hstarna i Skandinavien är ju anslutna till det här systemet. Men det finns också möjlighet att ansluta hstlar som står i andra länder. Men som sagt, de ska vara anslutna innan bäckningssäsongen påbör. Man betalar som hingsthåare en bäckningsavgift i anslutningsavgift till det här. Men det är också så att om en avkomma till till exempel en av våra hängstar går bra i de här bridelstävlingarna, då får vi också tillbaka en del av kakan.

SPEAKER_01 1:04:48

Det är ju väldigt fina prispotter i de här pengarna. Och också en uppföda prisskala.

SPEAKER_00 1:04:57

Ja, där är det ju extra pengar som uppföksar extra, precis. Både instegaren och uppföljaren och ägaren får ju del av priska.

SPEAKER_01 1:05:11

Man kan också vara ansluten till alla skandinaviska galoppländer, ska vi säga. För det är ju Norge och Sverige och Danmark man kan vara med i brid i serien i alla länder.

SPEAKER_00 1:05:23

Man har en gemensam anmälan av skölet och sen så delas det upp.

SPEAKER_01 1:05:27

Sen får ägarna bestämma vad de vill satsa på. Och sen finns det en rad andra fina lopp som man naturligtvis kan vara med i. Och det ska också sägas att som ägar av ett svensk uppförd och engelsk fullbodsgallppest. Det var ett långt. Så finns det en hel del hästägad bonus här. Som tillkommer under just nu två och tre årsäsongen. Och Och en gångsbelopps som kommer betalas ut för första segen, det ska vi säga. Jag har inte exakt alla detaljer kring det var än så länge. Det är väl fortfarande inte helt klart.

SPEAKER_00 1:06:10

Nej, alltså jag kan inte exakt hur det ser ut heller, men det ser ut som att man verkligen har gjort en satsning på den svensk uppfödda hästen, så att både uppfödare och ägare till svenska uppföda hästar ska kunna få en större del av pristaka.

SPEAKER_01 1:06:34

Är nödvändig och viktig injektion i vår sport.

SPEAKER_00 1:06:39

Det skulle jag vilja säga att det här är fantastiskt bra. Jag hoppas verkligen att alla uppmärksammar det att det är bra och ha en svensk uppföd hestet.

SPEAKER_01 1:06:52

Definitivt. Och det kommer ju självklart också påverka försjäljningspriserna. Självklart kan jag inte säga, men högst roligt kommer du att påverka försjänningspriserna på aktionen. Så egentligen kan man säga att läget för att bli uppfödade av engelska fullblod. Kan inte vara bättre.

SPEAKER_00 1:07:11

Nej, det skulle jag också vilja säga att det är ett gillande läge nu av att börja om man inte har gjort det.

SPEAKER_01 1:07:21

Med de orden så vill jag tacka dig Eva CS Peterson för att du faktiskt tog dig tid under den här hektiska perioden. Som är nu. Du har ju i princip hektiskt gämt, men nu är det ju väldigt hektiskt.

SPEAKER_00 1:07:39

Nu är jag med följningar. Vi har fått fyra fel hittills och vi väntar fyra till här under marsmålen och sen klar till sen.

SPEAKER_01 1:07:50

Vi kan ju säga att vi har haft sälska också av Sofia. Vad sa du, Sofia?

SPEAKER_00 1:07:58

Glömde att jag hästa. Jag faktiskt för hästa till. Vi har två hästar hos Rågosbärg också i träning. En tvååring och en treår.

SPEAKER_01 1:08:06

Ja, det skulle ju säga. Råger som är en ung låvande tränare som sattade på det här. Han har inte varit proffs tränare i så många år. Men kämpar på och är väldigt färgstark och rolig karaktär.

SPEAKER_00 1:08:23

Han är också uppfödare.

SPEAKER_01 1:08:25

Ja, det också. Tillsammans med sin fru.

SPEAKER_00 1:08:28

Vi har fler av deras stol här just nu. För det blev lite bytesaffär när han skulle ta in vår treåring träning så hade han fullt. Så att då får du skicka hit till ett stol så kan vi byta plats på dem så gjorde den. Så kom ett par till också.

SPEAKER_01 1:08:47

Alla lyssnare vet ni att även om det inte finns någon tid kvar i kalendaren så har Eva alltid tid för att ta en hotel gestill. Ska vi säga det? Ja så är det.

SPEAKER_00 1:08:59

Vi löste mest.

SPEAKER_01 1:09:00

Tack för att du var med, Eva.

SPEAKER_00 1:09:05

Tack för att du lyssade. Full blod presenteras av jockeklubben i samarbete med svensk Galopp.