Hos Eva Isacsson-Sjunnesson på Solbacka Gård i Brottby utanför Stocholm

I veckans avsnitt möter vi Eva Isacsson Sjunnesson, en av Sveriges mest passionerade och framgångsrika fullblodsuppfödare, som öppet delar med sig av sitt liv på gården Solbacka, i Brottby, 30 minuter norr om Stockholm. Det blir en resa genom glädjen i att föda upp världens snabbaste hästar, den finansiella delen som en uppfödare av fullblod kan glädjas åt när hästen blir framgångsrik, men också den dramatiska vardag och sorg som uppfödning kan handla om. I en gripande historia berättar Eva om hur hon förlorade ett älskat värdefullt avelssto i år, strax efter fölning – men också om hur den mörka sagan fick ett underbart slut.

Det här är ett samtal där vi går bortom snabba sociala medieklipp och kommer bakom kulisserna på en professionell men kärleksfull uppfödning. Evas perfektionistiska inställning, hennes kärlek till hästarna, och små detaljer som de böljande beteshagarna målar upp bilden av en värld där inget lämnas åt slumpen.

Så plugga i hörlurarna och följ med, oavsett om du smyger undan för en stunds avkoppling eller mockar med energin från podden – här väntar en berättelse som inspirerar, berör och ger dig en helt ny insyn i vad det innebär att skapa framtidens galoppstjärnor.

Välkommen till "Fullblod" – ett samtal som skrittar långsamt men lämnar stora hovspår i hjärtat.

Transcript

SPEAKER_00 0:00

Fullbod, en podd om att föra upp världens snabbaste hästar med mig David dronak. Podkasten har lyckats att få boka en av skandinaviens mest routerade uppfödare. Eva insöpson sju, välkommen till podcasten tack så mycket. Tack för att ni ville prata med mig. Ja, det vill vi hemskt gärna göra kan jag säga. Hur många år har du arbetat med uppför.

SPEAKER_02 0:38

Ja jag började födda upp lite smått på det förra stället jag bodde på. Ungefär vid 1991 där.

SPEAKER_03 0:51

Det är de första, våra första följ.

SPEAKER_00 0:55

Första företes till, kommer du ihåg.

SPEAKER_02 1:00

Street life.

SPEAKER_00 1:01

Street life.

SPEAKER_02 1:03

Efter den låten. Det var det första sedan. Men hon blev väldigt, väldigt liten så han sålde vi som rikst. Sen nästa år kom det två stycken hängstar som heter bonsay och kontorta. Och de hamnade hos Lennart Rötersjäld, senior i träningen på Egersor. Och en kontorta ville inte gå ner till banan. Han försvann snett ut till höger. Men saaj tävlade på faktiskt, och var lite jättebra. Men de hade lite förhoppningar om honom om han var med i bryder så. Men det var så det började. Det var ett takor i av komor. Vi hade fått två av stora Class Björling. Lamelle och Qui the Queen när vi flyttade när min då varande sambo och partner Käll Lilis Olson och jag flyttade ut till Angon och köpte en går. Och då sa Class Björling att bor man på landet och håller på med hästar och är galoppmänn här, då måste man födda upp här har ni två avelstor. Han gav dem till oss och vi fick också gratisbeteckningar med hans hingsta. Och då var det Tekker som vi betäckte med. Han hade en till hing som jag inte kommer åt namnet på, men vi beteckte med Tekeriv och fick de här två. Ja, det var så det började.

SPEAKER_00 2:37

Vi kan väl säga det till våra lyssare. Då. Alla kanske inte är så insatt i galoppen eller bara nyfikna att Claus Björling var ju med och introducerade det här så kallade BRID-systemet i Sverige som man plockade upp ifrån USA. Class Björling lämnade oss tyvärr, men det var inte så många så länge sedan faktiskt. Han höll ju på att träna att han var 94, tror jag.

SPEAKER_02 3:05

Ja, fantastiskt.

SPEAKER_00 3:07

Helt fantastiskt. Så han var. Han var orkitt igång det hela.

SPEAKER_02 3:14

Hade han inte gjort det så vi hade ju inte en tanke på av jag kan komma ihåg. Så det är inte alltid säkert att det hade blivit så då faktiskt.

SPEAKER_00 3:25

Så det var en riktigt rivstart.

SPEAKER_02 3:27

Ja, och så tyckte jag att det var otroligt roligt. Jag hade tur också att vi hade en väldigt fin veterinär Eva Marie Levins, som borde nära oss. Och hon hjälpte mig. Jag ville ju inte ta emot för ensam första gången. Då kom hon och hjälpte mig och det gjorde att jag blev tryggare och tryggare.

SPEAKER_00 3:50

Vilket kunskapsöverföring från henne då till.

SPEAKER_02 3:55

Ja, och jag har ju att jag vågade. Det är ju ganska häftigt med följingar. Och då var ju jag inte så gammal.

SPEAKER_00 4:04

Hur gammal?

SPEAKER_02 4:05

Ja, 205, kanske.

SPEAKER_00 4:09

Det hör ni alla undomar där ute. Det är bara att sätta igång.

SPEAKER_02 4:12

Det är bara att dra igång. Se till att ni har en fin veterinär. Eller någon erfaren uppföljare bara som kan hjälpa till med goda råd.

SPEAKER_00 4:23

Med goda råd. Det är lite det som du ska ge också till våra lyssnare Eva. Jag tänkte att vi skulle börja med i alla fall att beskriva din verksamhet för du har varit här där vi sitter idag solva sedan 1996.

SPEAKER_02 4:43

30 år är det år sedan jag flyttade hit med min dotter Madeleine som var två år då. Då fann det inte fanns ingenting här egentligen det hade inte gått höstar här. Det hade gått lite för här. För väldigt länge sedan så var det ett branngården är. Där har man en lagor så jag gått kursor här för väldigt länge sedan. 50 60-70 år sedan. Ett litet hemma kan jag tänka mig. Antal marken är 12 och ett halvt hektar så det inte så mycket här. Lite lite skog i kanterna. Jag kom hit med två avelstol, ett följ och fyra 1-åringar. Och det fanns ju inget stall men vi satte upp fort som ögat så attte vi upp staker för det fanns ju ganska mycket beten till de här hästarna i alla fall. Och sen såldes de fyra åringarna på aktion på hösten och fölet såldes till Ole stenström och han köpte fölet och så inokerade jag de två avelstolar hos en granne över vint. Och så kom de hit igen nästa år. Då betäckte jag inte på ett par år. Jag visste inte riktigt då hur det skulle bli. Men sen så har jag växt. Jag träffade min man och han var positivt inställd till det här med höstar, även om det var något han hade hållit på med tidigare. Han har stöttat min hästverksamhet, och så har vi byggt upp det tillsammans. Jag har växt i takt med att min dotter Madelén växte. Och jag fick mer och mer tid över till hästarna.

SPEAKER_00 6:40

Det kan ju säga det Olle Stenström som köpte fölet där. Ole var ju en stor tränare och profil på täbi tiden.

SPEAKER_02 6:50

Absolut, och hans bror Johan Stenström var ju en duktighockig mycket. Men vid den tiden då hade Olle flyttat upp till 10. Så att det var där följet hamnade.

SPEAKER_00 7:05

Ja, jag har ju gått runt här med dig under eftermiddagen innan vi spelar in, och konstaterar ju att du har ju hittat väldigt bra marker för just uppföljningen av hästar. Det är akkuperat lite olika underlag. Det finns lite saker, de måste se upp för när de sätter sina hovar. Men de får ju framförallt den här tillängvariationen. Berätta lite om markerna.

SPEAKER_02 7:37

Ja, där åringarna går de avvandar följar, de följde vi upp på lös drift. Den hagan, det är ju en tredjedel ungefär. Det var skog. Sen hästarna, de gnar ju som vi vet på träd och så allt eftersom har det blivit gresare och grsare med träden. Det var ändå ganska tätt med träd, som då jag. För att förhindra att de ska göra sig illa i träd, då får man stamma upp. Man går med sågen och sen sågar man av alla grenar för att förhra att de ska få ögonskador i första hand. Det är lätt att de gör illa sig på kvistor och så. Och sen är det. Ängarna är också kuperade. Liksom gården och slutar ner mot en liten sjö som ligger här nedan för.

SPEAKER_00 8:30

Alltså du kan säga det som att resa in i ett vykort.

SPEAKER_02 8:34

Ja, det är fint här. Det är lite paradisist. Det är långt och skönt och inga direkta grannar. Så det är fint. Markerna är som jag sa, gamla, det har ju gått kursor här för hundra år sedan typ och får innan jag flyttade hit. Men de är inte plöjda på säkert 75 år. De är så det är väldigt gamla naturbeten som vi inte gödslar. Ut det är naturbeten med olika öter så att det är en mångfald. På de använder som samarbet. Där finns det jättemycket blomor. Det är väldigt romantiskt. Gud i våra allmänligt. Det är vackert. Sen arenderar vi 25 hektar av svenska kyrkan. Externa beten, det är där vi har våra riktiga samarbeten och då leder vi hästarna till. Och det är mer rikti vallar. Stå av fölen, de går på riktiga vallar. Åringarna dremot där. Vi har 10, 13, eller nästan 15 hektar som är också naturbeten. Det har väl varit var länge sedan, men det var länge sedan.

SPEAKER_00 10:00

Mycket gynsamma förhållanden.

SPEAKER_02 10:02

Ja, stora beten, kuperade beten.

SPEAKER_00 10:07

Det är också väldigt viktigt.

SPEAKER_02 10:10

Ja. För hållbarhet. Testaren ska ju vara ute i flock och utent och springa på kuperade beten. Så det har vi tur att kunna erbjuda.

SPEAKER_00 10:25

Det är en filosofi som du har berättat om i det finns ju ganska mycket faktiskt klipp med dig och så informationer och du berättar om din uppföljning och din verksamhet. Men den här poddsen är lite längre så jag får kanske möjligt att dyka lite mer i det hela.

SPEAKER_02 10:46

Men jag har skrivit upp några roliga citat som du har berättat om att man får en slags inre lugn och det är en kärlgsfull tillvaro att hålla på med hästar och det är ju nästan vetenskapligt bevisat höll jag på att säga: att hästar har ett stort hjärta och den blir som en stor aura, det påverkas av hästarnas hjärta. Så när man står med och håller på med en häst, och är lite mindfull, så börjar hjärta att vårt hjärta och hästens hjärta att slå i takt. Vilket ju är ganska häftigt. Så hästar är helandet och det tycker jag man känner.

SPEAKER_00 11:32

Du kan inte tänka ditt liv utan hästar har du sagt tidigare.

SPEAKER_02 11:36

Nej, det skulle ju vara väldigt tråkigt faktiskt.

SPEAKER_00 11:40

Jag känner samma sak. Vi hoppas att alla våra lyssnare känner samma sak också. Eller åtminstone börja tänka på att det här med hästar är väldigt, väldigt intressant.

SPEAKER_02 11:51

Det är väldigt fint och hästar är fantastiska. Så stora och snabba och egentligen starka och flyktbenägna, och ändå så låter de oss hålla på att göra så mycket som vi vill med dem. Och får oss att känna att de är med på tåget. Det gör de ju. Det känns ju nästan alltid som att det här gillar de. De trivs med det här.

SPEAKER_00 12:21

Det gör de gör de. Jag rider ju en gång i veckan själv och jag kan säga att om de inte skulle tycka att det där var roligt, då skulle de inte gå med på det. Nej, det tror jag inte. Åminstå inte med mig på ryggen.

SPEAKER_02 12:38

De går ju med på mycket hästar. De är ju. Ja, det gör de.

SPEAKER_00 12:43

Det gör de gör de.

SPEAKER_02 12:45

De är väldigt fina djur i alla fall. Och det engelska fullbodet tycker jag ändå är. De är extra fina. De är kloka, de är intelligenta. Folk tror att de är närviga, det kan de väl visst vara, men de ju ändå inte. Jag vill säga att de är lugnare än halvbodshästa. Vi har haft några halvblodsläsare här som har varit väldigt mycket mer gjort utokliga saker än vad våra fullbod gör. Jag tycker att fullbodshäsla är fantastiska hästa.

SPEAKER_00 13:23

Det är ju någonting alldeles extra med deras exteriör och bildskönhet.

SPEAKER_02 13:28

Ja, de är vackra och de är lättläda. Alltså som jag tänker som rid hästar, de har ju verkligen en möjlighet att få en väldigt fin andra karriär. Ja, du ger dem tillräckligt mycket mat så att de är tjockar och runda, och då blir de lugna och fina.

SPEAKER_00 13:47

Och stolan får ju, om de inte blir rid hästar, så är det ju så att en aviskarriär kan ju vänta, och det kan också vara för hingstar. Men berätta lite grann om din filosofi kring Ston som mammor, ston i avel. Vad ser du som viktigast i deras CV?

SPEAKER_02 14:14

Ja, att sätt det stå i av eller. Prestation är ju det man tittar på allst. Att de har varit hållbara. Och att de har alltså presterat och gått bra på banan. Det går ju inte att visst, det kan hända undan tag, men jag tycker att det är jätteviktigt att de har gått bra. Och visat att det här är en klass häst. Och så tittar såklart på härsamningen också med prestationen och exteriör, men har de presterat då har de förmodligen en bra exteriör. För annars har de inte hållligt. Det är viktigt att föda upp hållbar hästar och hästa med bra temperament. Alltså hästar som har en chans att få ett bra liv. Att få upp hästar som har dåligt temperament eller exteröra avvikelser. De kommer ju inte att ha samma chans att få ett bra liv för de kommer att kanske att skadas. Men så det tittar jag på.

SPEAKER_00 15:25

Det är ju också att du har ju ett stå här som är ostartat som är mamma till närbevinnare.

SPEAKER_02 15:32

Ja, absolut.

SPEAKER_00 15:33

Så det finns ju hoppa. Även om de inte har startat.

SPEAKER_02 15:38

Hon har ju fin härstamning, jättefin härstamling. Hon har ju ägare som har köpt här nu. Jag har ju inte så många egna stolera. Och jag har genom åren haft större delen av stolen som står här i äg av andra ägare.

SPEAKER_00 15:57

Ska vi säga vad mamman heter, det har så svårt att uttalat. Hon har varit med första formåt.

SPEAKER_02 16:03

Du är Ladem och skolas. Nej, hon har inte tävlat.

SPEAKER_00 16:10

Hon var alltså, eller hon är mamma till Seting Gallabaj, som var en svensk dag i 2025. Helbror har kommit.

SPEAKER_02 16:24

Hon är direktig och med en helbror eller helster till honom. Så nästa år så om allt går vägen så kommer ett hels gången 2027. Så. Han har en lilla syster som är i träning i Danmark hos Lewson. Och så har vi en ettåring här som ska säljas sig höst, som också är en halv syster, sa jag hel. Det är två halvsystar för de är efter pellomet de två.

SPEAKER_00 16:57

Det var jag som introducerades fel för att du sa rätt. Det stämmer att det är Juniper tre som vi alla fall har bäckt nu så att det kommer. Om allt gå vägen så kommer det bli ett helcysk.

SPEAKER_02 17:09

Ja, det blir ett helskom. Så det är spännande.

SPEAKER_00 17:12

Juniper var mig i vårt första avsnitt hos Eva Petterson.

SPEAKER_02 17:16

Just det.

SPEAKER_00 17:17

Det har vi fått allting på plats. Intressant den här filosofin kring stola. När det gäller hingsten så har jag noterat att det är lite så att du känner samma sak där kring prestation och håbarhet och templament.

SPEAKER_02 17:33

Ja, jag tycker det är viktigt. Stolen är ju. Det är absolut viktigaste för stolarna nedärmer ju mitt kondrierna till sina föl. Alltså ställenas energi, alltså motor. Det kommer från stort till fälligt. Det kan inte nedärvas från hängst. Så står är viktigare tänker jag. De flesta hingstar som går till av, de är ju fina. De har ju presterat att ha fin härstämning. Men om jag får berätta hur jag är om jag ska betäcka ett eget stor. Så. Jag betäcker sällan med en första årshängst. Om det är nya hingstar som kommer till av el, då tycker jag att de får andra människor pröva att se. Det spelar ingen roll om de har jättebra prestationer. Det finns exempel på världsklasshängstar som inte har lämnat någonting i avel. Jag väntar gärna och ser innan jag betecker med en ny hingst.

SPEAKER_00 18:40

Det är det absolut viktigaste rättisnullet som du har.

SPEAKER_02 18:45

Ja, men också att de har. Jag ser ju gärna att de har presterat. Får jag välja mellan två hingstaren, den som har gått till av eller efter tre årsäsongen och en som har startat till den var 56. Och de är för övrigt passar mitt stol, då väljer jag den som har startat till han var 56. För då tänker jag att då är det där han nog goda egenskaper och hållbarhet. Men ja.

SPEAKER_00 19:10

Det är kloka tankar.

SPEAKER_02 19:12

Ja, kanske.

SPEAKER_00 19:13

Du hjälper ju till med dina tankar och då kommer vi in på det här med att du inte bara har egna sol. Ut du hjälper ju många framstående uppfödare. De har vuxit upp här jättemånga. Som har visat framhovarna på våra banor har vuxit upp solbacka. Desktop readers. Det vill säga skrivordsuppsködare.

SPEAKER_02 19:39

Ja, det är ju ett begrepp som det är inte vi som har hittat på det. Jag har ju pratat om det: att vi hjälper skrivordsopsköda. Och det är inte meningen att det ska låta på något sätt nedlåtande mot dem. Ut det är ett begrepp som kommer från de stora galopländena som följar upp massor med föl. De stora stutorierna har ju naturligtvis massor med ägare till sina stol som då är desktop bryder. Och då tar vi hand om ett stolen ägare och stol som ska gå till avel. Som har tävlat bra förmodligen. Det har ju alla de som vi har fått de flesta, de har ju tävlat väldigt bra. Det är därför de ägarna vill behålla dem. Och ofta så vill de behålla avkommanna också. Och då hjälper vi de och då får de bo här och så hjälper vi till med allt. Men ägar bestämmer ju naturligtvis vem de vill betecka med. Men man kan ju ha resonemang om det också. Så det är olika på olika ägare hur mycket de vill ha resonera om just bal av hängst. Men för övrigt så gör vi allt. Och så försöker vi göra det trevligt för ägaren med att vi har kamor i boxen så att de kan hälsa de kan se följningen om de vill, och de kan titta in på kameran och se sitt följ. För de bor ju långt härifrån. Som det är just nu, så bor nästan alla våra ägare i Norge. Och Loydem och skolar svenska ägar ett kompisgäng, men de bor ner i Skåne.

SPEAKER_00 21:22

Så det är samma sak där. Men det är just det här att man kan äga häst ihop i träning och tävling. Men man kan sedan fortsätta med om man har ett stor och att vi ska nog faktiskt få titta på hur avkommerna blir efter vår häst. Då kan man kontakta dig, Eva.

SPEAKER_02 21:44

Ja, och jag måste säga att det här med att ha ett litet gäng som äger ett avstol, det är alltså utmärkt trevligt. Det är trevligt, man har en Whatsappgrupp och man pratar och skickar foton och så. Dela gläde är alltid dubbelgläda. Det är mycket roligare att dela glädje med någonting med några andra människor eller med någon annan. Sen kostar det en hel del att föda upp. Det är skönt att kunna dela på kostnaden också. Och jag tror att man blir precis lika glad över den här avkomman om man äger 25% som om man äger 100%. Nej, det är min känsla.

SPEAKER_00 22:28

Och sen kan vi berätta det: att visst kostar det men man trillar på lätten rätt så kommer det ju in uppföldare trem.

SPEAKER_02 22:38

Ja. Dels så att om man har ett stol som har. Vi har ju den svenska jockeklubben som sponsrar och hjälper uppfödare väldigt mycket. Så om man har ett stor som har kvalitet och har tävlat och lött upp till något som vi kallar för formalare eller hand i kapital på 82 eller högre, då får man när följet registreras som svenska på föd, så betalar jockekluben ut 20 000. Och det gör de för tre föl. Sen betalar jockekluben även ut till alla stavelstol från de här förra året, tror jag 10 000 kronor i räkhetsbidrag. Om du betäcker ditt stå och när hon har blivit konstaterat direktigt så kan man skicka in det till jockerklubben så får man 10 000 kronor i räktighetsbidrag. Vilket är fantastiskt. Det är jättefin hjälp till de färdarna. Det du pratade om uppfödda premierna är också väldigt bra. Nu vet jag inte riktigt. Under två, tre och fyra årsäsongen, så får man. De betalar ut 15 procent varje månad svenska lopp på kontot. Och sen gör de en slutavräkning efter årsskiftet och då får man en rest upp till beroende på hur mycket pengar som finns kvar i uppföldten tänker jag. Men det kan väl bli nästan 20%. Jag tror det var 19, någonting.

SPEAKER_00 24:13

Det stämmer, jag kan inte decimalerna där men över 18.

SPEAKER_02 24:16

Nästan 20 procent. Och det är ju välkomna pengar till en uppfödare för att ja. Det kostar.

SPEAKER_00 24:25

Det kostar så är det. Och det är viktigt att vi berättar det och är transparenta med det. A det är klart att äga. Det är ju ett åtagande som är stort. Men man får ju om man är en skrivsöppförare, så får man ju hjälp med det praktiska. Ja, ja, absolut. Så att det är ju ett stort åtagande därför att man har ansvar för hästen, man äger hästen och det här är ju ganska ganska långsamma cykle. Det tar ju tid med uppfärdingen. För det måste man ju komma in i den ska man säga, takten att man förstår att ja, undrar vilken hängst jag ska ha, och så bestämmer man sig och sen så är det ju ganska långa cykler.

SPEAKER_02 25:23

Ja, när man sätter sitt stor av el, så bestämmer man ju, då kanske de kommer på hösten efter tävlingsäsongen. Och så betäcker man nästa år. Och sen efter ytterligare ett och ett halvt år, så får man ett skön som man säljer efter ytterligare ett och ett halvt år så att det är tre år innan man har en åring som antingen ska säljas eller gå att sätta sig i träning och för inridning. Så absolut. Men tiden går ju fort. Det vet ju vi alla. Tiden rusar ju.

SPEAKER_00 25:58

Tiden rusar.

SPEAKER_02 26:02

Och under tiden så betäcker man ju igen. Så man får ju om man har tur och vill, så får man ju ett fel per år än å.

SPEAKER_00 26:14

Och det är ju det som är. Det roliga sen. A om man väljer att sälja person. Då får man sin uppföra främmer. Men om man väljer att äga själv, då är man ju också med på tävlingsbiten.

SPEAKER_02 26:31

Ja, man behåller sina avkommer. Jag har ju som sagt, mina flesta utan ägare, de behåller de avkommerna och tävlar med dem själva. Och det är ju jättekul.

SPEAKER_00 26:46

Det är väldigt, väldigt roligt att se och de ägarna är ju också enormt betydelsefulla på våra tävlingar i Skandinavien. Vi kan väl ta några exempel. Stalle, stalos, stalpärlen. Du har haft stallborg. Det är ju norskt fel av slant här.

SPEAKER_02 27:07

Ja, ja, Ninspetter Stalborare mig här. Hon ska föla snart.

SPEAKER_00 27:14

Och det är minskette gillar.

SPEAKER_02 27:17

Och stalle och de flyttade ju hit förledgen när hon skulle sluta tävla så kom hon till oss. Och det var ju fantastiskt. Och vi har ju kvar dötrar efter henne, och som nu är avelston och som har avkommit bland annat en Rockedens dotter Eligant Rockvan på övervalig går på deras vårpremiär.

SPEAKER_00 27:45

Jag var så skönt att ha fått en sån flygande start för du har ju haft två stycken hästa som har vuxit upp här som har vunnit på två vårdpremiärer.

SPEAKER_02 27:57

Ja, på Kampenbart. Survan näven.

SPEAKER_00 28:02

11 april skulle vi säga.

SPEAKER_02 28:04

Precis på deras vårpremär. Hon är ju också. Hon är efter Glenn Eagles och Appellarssön som är dotter till Fanny Ledgen. Så de är ju två sysslingar. Mammona är två kusin. Mammona är ju sysslar. Roktejan och Appellarssön.

SPEAKER_00 28:26

Och Roktehledgen var ju riktigt vast på banan.

SPEAKER_02 28:29

Ja, hon var fin. Hon var en skandinavisk mästerskap för två ingar och var slagad med nos i dansk därby.

SPEAKER_00 28:40

Jag tror att det var 2013. Men 2014 då hade du en vinnare för då var det du Vans från Solvack i Danstad med Da Vichy. Ja, och det är din egen uppfärd.

SPEAKER_02 28:53

Ja i samarbete med Nils Petteg och Jan Kleup. Vi köpte ett stol tillsammans. Det var Lars Kälp som roppade in i Vernal som hon hette, ett Annabas stod. Han köpte henne på i New Market, tror jag det var det åt oss. Hon var då direktig, och det var hennes första avkomma som hon var direkt med. Och det blev Da Vichy. Som vi är dansk var i det var ju fantastiskt. Det var ju då fick vi lite uppföldda premior som tröst för när vi sålde. Det var reaktion på Täby galopp. Jag tror att det var en lite ruggig dag, det var lite dåligt vädare och alla satt uppe på och tittade ut genom fönstren ner på gick med våra hästar. Och vi hade bestämt att vi skulle inte ha någon reserv på hennes avkomma på David. Så han såldes för om det var 15 eller 20 000 till Nilspetersen som såg att det här var en fin hest.

SPEAKER_00 30:14

Det kan man säga.

SPEAKER_02 30:16

Ja. Och sen så hade han honom och sen så blev det så att han tränade väl och utvecklades fint och Nilspettergill köpte honom inför David. Så att Nilspetter som slog som ägare sen när han vann dag. Och det var ju väldigt roligt. Det var ju fantastiskt kul.

SPEAKER_00 30:37

Kan vi säga så här att jag förklara det där med reserv bara påtionen hur du tänker kring det. Man kanske inte är van vid aktioner om det är folk som lyssnar på oss som är nya. Vad är reserv?

SPEAKER_02 30:56

Ja, till att börja med kan jag säga att vi som följer upp Fullblod där. De flesta fullblod säls på årensaktion. Det är en försäljningsplattform som funkar väldigt bra för oss uppfödare. Tektionerna kommer förhoppningsvis samtliga tränare och ägare som vill ha en galloppest, de kommer till lektioner så det är väldigt bra. Det är svårt för små uppfödare att hitta egna att hitta köpare annars, när man kommer till lanktion så får man ju välja hur man vill sälja vad man vill ha betalt. En reserv är att man anmäler att jag säljer den här hästen om jag får mer en se så mycket pengar. Om roppen buden hamnar under reserven, då går hästen åter sig man, och kommer den tillbaka. Då får man åka hem i sin åring så vidare man inte lyckas sälja den på någon sorts eftermarknad på auktionsplatsen. Men annars får man åka hem i den. Vi var ju flera ägare, då valde vi att inte ha några reserv. Om det var någon av oss som istället var intresserad, då fick man köpa ropa på hästen själv. Det brukar göra så om man är om man är flera, att då säljer man utan reserv. Då får man ett marknadspris på åringen om någon i konsultet vill ha åringen. Och då får den betala marknadspriset. För det skjistar det mot delägarna.

SPEAKER_01 32:33

Det låter helt ska vi säga.

SPEAKER_00 32:39

Det låter väldigt rättvist att marknaden sätter pris för att delägarna kan vara med och bestämma sig hur de vill göra på själva.

SPEAKER_02 32:49

Ja, de har ju möjlighet att tropa in den här duarbevinnaren för 15 000 till exempel.

SPEAKER_00 32:55

Väldigt, väldigt roligt att vi kommer in på Da Vichy, men om vi ska titta på alla hästar som har vuxit upp här hos dig. Att ta ut några få låter sig mycket göra, tror jag Eva. Men vi kan väl ta några hästar i alla fall som du. Som kanske har gett det de här absolut största dagarna av glädje i Lobb.

SPEAKER_02 33:27

Förra året när jag bärvan svenskt därby så det var ju fantastiskt att ha följt upp en därbevare. Jag har ju bara gjort jobbet så att säga. Det är ju Christian och Madelein, och inkapp som har ägar och ägde mamman och köpte henne på arkan och bäckte. Och de valde alltid hängst där själva. De var jättuktiga på det här med avel och hängslinjer och så. Men det var ändå fantastiskt kul. Och sen samfjord så van ju också min egen Happy Legend, som är Sundy Lends ytterligare än Fanny Ledgeande. Hon var en svensk, eller dansk också. Det är klassiska segrar. De smäller högst. De smäller högst ja, det gör de faktiskt. Men sen har vi ju. Vi återkommer alltid till Tärtssorom som van i Dubai. För då på den tiden han ett vanligt löp, men bara att vinna där som svenska född var stort då. Sen det har ju flera skandinaviska födha hästar. Vunnit i Dubai. Men han var först. Han var nummer två. Ja, Eva Sundby hade en som van ett år innan eller två år innan. Jag kommer inte vad den heten fuxvallack. Ja.

SPEAKER_00 34:54

Jag alla lustade sitter där. Men den kan jag. Men just nu står i stå och står det still. Men ja, då säger vi så i alla fall. Men Tärts och Blom var ju en framgånsaga.

SPEAKER_02 35:08

Ja. Jo det var han. Men för länge sedan vi haft deserton. Vand kapstora två gånger, man brider. Horatioblom van två årsbriders. Håll Lightly van brider. Det har varit väldigt mycket fina hästar som vi har haft förmångan att få födda upp.

SPEAKER_00 35:32

Holygå Lightly som hade avkommit till start i söndags på Bropak kan det stämma.

SPEAKER_02 35:41

Det har jag faktiskt ingen koll på.

SPEAKER_03 35:43

Jag jobbade med den då. Kristoffer Roberts. Ja. Kanske. Alles avangen.

SPEAKER_00 35:53

Kan du vara så?

SPEAKER_03 35:54

Ingen aning.

SPEAKER_00 35:56

Vi får återkomma till den. Vi ska kolla det. Tillbaks du nämnde, du återkommer med till Faniled väldigt ofta. Kan du berätta lite om den enorma tärningshäst och individ.

SPEAKER_03 36:15

Hon i ledgen var ju på sin tid överläggelsen i skandinavien får man väl säga. Absolut blans. Och hon var ju 22 lopp. Ja, det kan stämma.

SPEAKER_00 36:38

Eller 24 kan det var också. Jag noterade det innan här. Jag har fusklappen här.

SPEAKER_02 36:46

Ja, 24 på 34.

SPEAKER_00 36:49

Och tre andra platser och en 3D plats.

SPEAKER_02 36:51

Ja, men hon var helt överlägsan och så himla. Srang in över 5 miljoner.

SPEAKER_00 36:57

Ja, det stämmer bra.

SPEAKER_02 36:59

Så att hon.

SPEAKER_00 37:00

Och håll 93.

SPEAKER_02 37:03

Alla är någon galoppen i skandinavien vet jag vad är fan i ledgär. Och så fick hon jättefina fel. Många blev riktigt bra.

SPEAKER_00 37:15

Och din appell la Lejand. Är ju efter hände.

SPEAKER_02 37:21

Ja. Hon är inte kvar här, hon är såld. Till en liten mindre uppfödare som har henne. Jag hoppas att hon får fina följ för henne.

SPEAKER_03 37:36

Men. Vi har ju sänd kvar här.

SPEAKER_00 37:42

Sänger. Jättefint. Jag har träffat här idag.

SPEAKER_02 37:48

Ja. Hon har ju hon har ju blivit fosterman. Vi förlorade ju tyvärr ett stå här i våras.

SPEAKER_00 37:56

Väldigt tråkigt. Ja. Men hon gör ett jättebra jobb som fustumamma. Berätta, du sa någonting att. När ett följd förlorar sin mamma, vilket är otroligt tråkigt och helsk på alla sätt. Så finns ju en rädd om man hittar en fostamma. Och då hjälper man fostamma med hormoner.

SPEAKER_02 38:20

Ja, vi förlorade ju ett väldigt fint avelståendeföljningen, då början på februari. Och hon fick ett antal timmar efterföljningen, så fick hon väldigt ont och vi fick hörna till ljusjukhus och det visade sig att hennes livor hade lossnat och vände ut och in. Det gick inte och rädda henne helt enkelt. Så då stod vi med ett följd som var ett halvt dygn gammalt som vi fick ta hem. Och det finns, man kan antingen få en mamma eller en fostermor som har förlorat sitt följ. Men i början på februari så är det inte så många som har fölat. Så det tänkte vi var något svårt att ens hitta. Men då kom jag på att jag har ju Sandy Leggen som gick ute på löstriften tillsammans med åringarna och hon är ju rutinerad mamma, inte bäckt på ett par år, men väldigt snäll. Jag ringde till veterinären och så kommer de ut och så ger man dem en sån här lov-drag en kombination av hormoner som man sprutar stået med enligt ett visst tidschema. Då genom går hon en förlossning. Hon får smärtor och så att hon får också smärtring. Hå svättas jättemycket. Då tar man den där svätten och samlade upp den och sen så gnade man in fölet med den slätten. Så fölet var i sin box och hon var på ett annat ställe. Det hela tog 60 minuter. Sen så tog vi ut henne sände och ledde henne till följet. Och så fort hon såg fölet och följ pratade och hon sah. Så hon till följet. Oh det här var hejskling. Då var det hennes föll. Sen dess har han varit hennes föll. Berätta om känslan där du var in det var inte bara inom bordsåra det. Då bröst det på alla fronter. Det var en otrolig lättnad. För att det var så hemskt. Det som hade hänt var så jobbigt. Och en massa oro kring hur det skulle bli. För att ha ett flaskö utan som inte får gå med andra hästar, det är inte bra. De behöver gå med hästar. För ska vara med andra hästar och lära sig att uppföra sig som en häst. Så det var väldigt, väldigt skönt. Och hon tar hand om honom. Vi fick mjölken tog lite tid på sig att komma och hon har fått mjölk, men kanske inte full dos så att vi matar. Nu matar vi bara min appflask amorgon och kväll som ett extra stöd och det fortsätter jag med nu. Fram till betet. Han ser jättefin ut, eller vad tyckte du?

SPEAKER_00 41:26

Kan man lugnt säga? Det kan man lugnt säga. Och hans riktiga mamma hade i var ju enorm.

SPEAKER_02 41:34

Han var en fantastiskt fin mamma. Så hela historien är bara så sorg och jag tycker så synom ägna. Och det var bara hemskt. Men på något sätt så blev den solskens historia också faktiskt. När Sandy som gick här kunde ta hand om honom och blev så fin mamma. Det var ändå hjärtevärmande. Så vi fokuserar på det.

SPEAKER_00 42:01

Jag är väldigt glad att du delade med dig av den här historien.

SPEAKER_02 42:06

Ja.

SPEAKER_00 42:07

Därför att ibland så är ju så att det är ju födsel och det kan gå fel. På skogen ja.

SPEAKER_02 42:17

Jag håller man på med av. Det spelar nog inte någon roll. Vilken sorts av el. Katter, hundar, kursor, häsar. Så är det ju människor. Det är liv och ibland död. Och det kan man ju inte förbereda sig för. Utan det får man ta om det kommer.

SPEAKER_00 42:38

Men samtidigt så att komma på den här lösningen så fort och allting bara plaffar.

SPEAKER_02 42:47

Jag kommer ju inte på det direkt ska jag säga. Det tog ju några timmar.

SPEAKER_00 42:50

Ja, några timmar.

SPEAKER_02 42:52

Än jag liksom. Vi har ju henne. Så det var. Det var väldigt bra. Hon fick en hon är jätteglad. Sen trivs nog av mamma. Hon ser fantastiskt ut.

SPEAKER_00 43:06

Eller hur? Jag håller med det helt. Men roligt ändå att vi fick prata lite om Fanny i ledgen. Jag hade ju ändå att få se det. Jag tror att jag kommenterade henne också när jag var referent i tillfälle. Vi ska väl säga det att det var Vinon som tränade.

SPEAKER_02 43:26

Nej, och tränade henne jag. Och det och fätte. Det var jättefina ägare. Vi blev goda vänner och de kom hit och hälsade på och var helt rogligt närge gick bort.

SPEAKER_00 43:40

Väldigt såligt. Ärge och ingen hjärd.

SPEAKER_02 43:45

Ingeborg. Ingeborg är det. Men som sagt, hon lever ju vidare. Det är väldigt mysigt. Och sen fick vi ju också, om vi nu ska prata lite historia här. Jänke Blonk. Käljö flyttade hit hjänkeblomm. För många, många år sedan. Han var en av de första som ställde hit in hest. När jag hade typ två boxar. Vi har byggt upp det här sakt men säkert. Så vi ja den familjen har ju också funnits här länge och nu själv med ålders rätt har drait ner på antalet testar. Han har ju inte kvar. Jag tror inte han har kvar någon nu. Han hade kvar Blomorta i Frankrike och hennes nu ettåriga åring. Som blomfant heter hon och henne köpte jag ut själv i december. Jag tog över henne helt enkelt. Så att nu är hon här också. Det är den sista blomers. Här hos oss på solbe om ingen flyttar hit mot Blomers om Blomersavor.

SPEAKER_00 45:08

Det kan ju hoppas.

SPEAKER_02 45:09

Ja.

SPEAKER_00 45:10

Vi får se om det finns någon där ute som hör det. För alla bara lyssnade så har vi ju en sån historik här på Sorbacken. Det är så otroligt många hästar och jag sa lite dig innan vi började dagen Eva att det är enormt många hästar skulle jag säga. Som har kommit härifrån och presterat och förgult våra tävlingar i decennier. Det blir ju en historik som vi skulle behöva skriva de här böckerna i 10 20 band. Det klarar vi ju inte av i den här podcasten. Men jag vill ändå. Jag tycker det är så skönt att du ändå berättar om några av de här som har vuxit upp här. Och en hel som jag verkligen också vill lyfta som förhopps får en fin sägong i år i Senechall. Ja, det hoppas jag också att han får.

SPEAKER_02 46:16

Han är jättefin.

SPEAKER_00 46:18

Det kan man lugnt säga. Och det ska väl säga att Sener har ju, bland seglarna, bland annat så har han vunnit både svensk och norrskran om vi ska prata klassiska lopp. Men sen så finns det ju mycket annat som såg Classic som är listig och han har vunnit SM. Sener. En stark, stark hare som möter i liten lopp efter lopp.

SPEAKER_02 46:45

Ja han är fantastisk.

SPEAKER_00 46:47

Det får man nog säga. Och har väl en helbror.

SPEAKER_02 46:55

Han har en helbror i träningen hos Jan Erik som de är jättenöda med två år efter. Han heter Silvan. Och sen har vi en åring här som också en helbror som heter Sylvan. Och så har Silmaris som är hans mamma. Har ett litet föd uppe i stället. Som heter Svens. Det är också en helbror, som jag också har fått träffar. Ja, den har du fått klappa på. Han var fint. Mycket. Mycket fint. Och sen åker Silmaris och Svens om en vecka till Danmark till gjort bostet på att betäckas igen med apellomet. Som är fantastisk. Jättefäril fortfarande. Han är också till åren kommer.

SPEAKER_00 47:40

Ja, han är det.

SPEAKER_02 47:43

Det blir lite pensionärsmöte för semarus är ju 19.19.

SPEAKER_00 47:50

Och det är ju så här att för alla som verkligen vill dyka lite mer i det här så finns det ju en skrip som jag tycker vi ska lyfta som både du och jag uppskattade. Felix Vicking. Villet mycket intressanta artiklar på galoppsport.tk med 1P.

SPEAKER_02 48:10

Ja, han är fantastisk. Där kan man söka och få upp. Han skriver fantastiska artiklar. Bland annat har jag skrivit en artikel om just om Bomerätta när vi sökte ett nytt hem till henne. Och det har löst sig.

SPEAKER_00 48:24

Det har löst sig.

SPEAKER_02 48:25

Det har löst sig. Och där kan man läsa om hela Blomersstamman om och sen ja, han skriver väl det, han är initierad. Han är duktig.

SPEAKER_00 48:35

Och det vill vi verkligen betona att även om vi bara hinner skapa på ytan i ett sånt här samtal på ett sätt. Kring allting som du har upplevt, kring gällande galoppsportens, historia och alla storlopp som vi pratar om och så vidare så. Jag vill verkligen uppmana att under den här ytan så finns det ju oceaner av fantastiska upptäckter. King galoppsporten.

SPEAKER_02 49:15

Galloppsporten är fulla av kunskaper, traditioner och blodslinjer och historia. Det har ju skrivit hur mycket böcker som helst.

SPEAKER_00 49:29

Och filmer.

SPEAKER_02 49:30

Ja, och filmer. Och om man är avsintresserad, alltså härstamningsintresserad så finns ju en ocean att rika ner i att följa blodslinjer och serkombinationer och så.

SPEAKER_00 49:47

Det kan man säga.

SPEAKER_02 49:49

Det är hur mycket som helst. Ju mer man tittar, ju mer förstår man att man kan ingenting.

SPEAKER_00 49:54

Näin alltså, jo, det kan du ju. Men det är ju helt otroligt när man bara tar sen som förhoppningsvis då kommer att glädja många i år också på tävlingsbanan. Extremt tuff och hållbar. På alla sätt, riktigt riktigt bra häst med handikal 94 apell och med tappar. Och så följer man hela stammen på mammasidan också. Det är ju det Filip, jag har gjort i exempel den artikeln. Det har man ju gjort på henne också. Absolut. Och då när man läser den artikeln så kan man ju då. Om man är ny i vår sport så kan man känna att oj vad mycket det är nu. Man får näta långsamt långsamt. Börja gräva lite själv, börja följa. När man väl börjar. Då kan man liksom inte sluta riktigt.

SPEAKER_02 50:52

Och sen måste jag säga att svenska lopp har ju en väldigt fin hemsida där man kan söka på hästnamnen. Och då får man ju upp här och man får upp tävlingsresultat avkommer historik och allting. Avällböcker och online. Där ser man mycket information. Vilka ägare har hesten har haft genom tiden.

SPEAKER_00 51:22

Och framför allt. Så kan man ju också ta upp lopplistan. Ja, hela tävlingsresultat. Och tar man lopplistan så får man också namnen på alla loppar. Just. Då är det väldigt lätt att sortera ut de större. För man kan söka på prisummer också nämligen. För er som kanske ska köpa eller har köpt det första stå. Vi hittar egentligen ni vill. Och är det ett utländsk så får vi ju slå ett slag också för konskall. Det är franska sidan frångalo.com. Den finns även i en engelsk version. I Storbritannien finns det ju flera sajter som man kan titta på i USA också och Kanada. Det har ju Sydamika förstås. Jag är inte lika bra på spanska och portugisiska, men det går att lösa. Det finns ju mycket Blood från Sydamerika som har kommit till skandinavien.

SPEAKER_02 52:32

Det är ju så här.

SPEAKER_00 52:34

Håll gåitligt. Jag började prata om Miss Avalanche. Det stämmer att Kristoffer Robert som tränade där. Men det hade jag faktiskt fel. Gul var bran.

SPEAKER_03 52:47

Tränar här nu.

SPEAKER_00 52:48

Samantafi. Sam antafi. Just det. Så. Startade i söndag. Just precis. Du tar ju lite tid ibland. Men då har man ju lite hjälp av den här hemsidan som vi pratade om. Exakt. Tillbaka till skrivorsuppförningen. Vad är de bästa roden du kan ge till några som vill börja?

SPEAKER_02 53:14

Till en ägare som har ett fint tävlingstol som vill avla.

SPEAKER_00 53:19

Eller att man köper ett så.

SPEAKER_02 53:21

Eller köper ett stol och som inte har en egen gård är det du tänker. Ta kontakt med någon duktig uppfödare som har en egen gård alltså som har ett stutor i. Och det är om hjälp, det finns ju flera som kan ta emot.

SPEAKER_00 53:40

Och man kan ringa till dig också.

SPEAKER_02 53:42

Absolut. För närvarande så har vi möjlighet att ta emot flera stolar. Jag har gått ner lite. Hästsport generellt och även för oss så vi har lediga boxar. Vi tar gärna emot. Och vi förlorade ju ett stå här. Vi förlorade faktiskt ett till stol som vi skickade för beteckningen som visade till Tyskland som visade sig att hon inte hade äggstockar. Och nästan det fanns ingenting att bäcka på. Tyvärr. Ja. Vi har lediga boxar. Så jag hjälper mer den gärna till. Med goda råd också. Om det är om det är något jag kan hjälpa till med.

SPEAKER_00 54:31

Finns det några. Finns det några fallgropar som du kan ge råd om att du ska undvika?

SPEAKER_02 54:42

Att avla på dålig stå tycker jag man ska undvika. Faktiskt. För att såvida man inte älskar det där stået och vet att man ska behålla avkommanna, men för att det kommer inte att gå att sälja. Nej.

SPEAKER_00 54:58

Det bara är så. Det bara är så. Sen menar ju inte vi att det är dålig bara, men just i tävlingsmanhang, i vår sport.

SPEAKER_02 55:12

Men det är det vi pratar om nu full rådsuppfödning. Det kan vara jättefina storm som kanske kan få fantastiska halvbrodsflöda också. Men just om man ska födda upp fullbod och då är det jätteviktigt. Att om man vill kunna sälja att man ser till att man avla på ett stol som kommer att vara attraktivt. A det är en fin katalogsida.

SPEAKER_00 55:40

Om en katalogsida så menas då auktionskatalogskalogen där. Jag rekommenderar faktiskt att man ska titta på till exempel filmen med dig om förberedelse inför en aktion som ligger på Svenska Lås Youtube-sida. 2020 tror du ställer? Den är fortfarande aktuell. Den är jättebra. Kan jag säga. Jättebra. Sen lägger du upp en hel del på Facebook också.

SPEAKER_02 56:10

Ja, jag har en Facebook-grupp Horse Nature. Och där lägger jag. Det är väl. Det är där jag lägger upp grejer och jag ser det som att ja. Det är så roligt för ägarna. Men det är en min reklamplats helt enkelt.

SPEAKER_00 56:28

Och det är ju faktiskt så att det är ju inte bara 5000 eller 10 000.

SPEAKER_02 56:38

På vissa av inläggen så har vi ju fått upp till det största 17 000.

SPEAKER_00 56:43

17 000. Och säger man om det önversen.

SPEAKER_02 56:48

Det måste vara någon som sitter och tittar och tittar. Jag tror inte att det är unika besök, utan det är nog, alltså unika personer, utan det är nog varje gång någon tittar så läggs det till den. Men det är kul i alla fall. Det är många. Alla klickar ju inte på gillar. Men det är många som läser där.

SPEAKER_00 57:12

Det är väldigt, väldigt omtryckt att få se dina inlägg och det förstår jag. Jag förstår att det appellerat till många människor.

SPEAKER_02 57:24

Jag tänker lite så här, och det är likadant vi har ju en hemsida på nature.nu. sporten om man får uttrycka det så men att göra den känd och försöka få berätta hur vi gör och hur man kan göra. Jag har många uppförare som tar kontakt med mig och ber områd. Och jag tycker det är kul. Jag vill gärna hjälpa till. Om det går att öka kunskapen. Jag själv försökte lära mig så mycket som möjligt och mycket utomläns och pratat med sådana som är mycket duktigare än vad jag är. Och försöka göra det bra och bättre framförallt. Det vill jag gärna förmedla.

SPEAKER_00 58:11

Du förmedlar innan när vi gick runt på gården om att du har använt alla dessa år. Vi pratar ju alltså säkert 100 tuset fals arbetstimmar. Hur du har jobbat stegvis för att förbättra hela solbacken här.

SPEAKER_02 58:27

Med hjälp av Janne minna.

SPEAKER_00 58:29

Ja, med hjälp av Janne.

SPEAKER_02 58:31

Ja.

SPEAKER_00 58:33

Och då har du fått väldigt mycket influenser från uppföljare som du har besökt.

SPEAKER_02 58:38

Ja, om man åker runt på de här fina stutorierna så tittar man kan ju aldrig, det kan ju aldrig bli så. Men man får ändå blir inspirerad och ser hur man kan lösa olika saker och så försöker man göra det på sitt sätt med de möjligheter som finns här.

SPEAKER_00 58:59

Gällande förlöns första tid i livet, vad skiljer sig tycker du från de som följs tidigt i januari, februari? Hur mycket extra jobbar det jämfört med de som följs i april, maj?

SPEAKER_03 59:24

Ja. I och med att vi.

SPEAKER_02 59:28

Om ett stol ska bäckas om efterförningen, då reser hon härifrån. De är hemma här. Vi brukar skicka dem ungefär på dygner 25. Om de ska till Danmark eller inom Sverige, inte för långt, även Tyskland faktiskt. Så då spelar egentligen ingen roll. Det är i princip samma sak. När de är så små, så skickar man ändå inte ut dem på betet. Utan vi har vår round pen och vi har en stor sandpad som de kan gå i. Och sen så åker de härifrån eftersom det är förbjudet med artificiell incemination så måste de ju resa. Och då blir de ju borta en månad eller ibland minst en månad ibland ännu längre. Och sen är det ju ofta grönt gräs när de kommer hem och då kan de börja gå ut på gräs. Om de följdes i maj så kanske ägaren väljer att inte bäcka om. Och då stannar de ju kvar här och då kommer de ut på gräs direkt såklart på dagarna. Det är klart att det är enklare.

SPEAKER_00 1:00:34

Absolut. Ja. Jag var väldigt nyfiken på det där för våra lyssnare så fyller de i år den första januari, men de fölls ju inte den första januari naturligtvis. Det är ju lite olika där om de fölls när det är lite halt och snö kanske det kan vara trökigt i markenna och hur man som uppföljare måste tänka.

SPEAKER_02 1:00:57

Ja, alltså vi har ju raund pennen som jag berättade om och santpad och så vi har alltid möjlighet att släppa ut dem. Det är alltid faktiskt. För där blir det aldrig halligt direkt. Den används inte till någonting annat. Utan där kan det finnas snö. Eller inte. Så det funkar bra här. Men ja är ju så när ju att de fyll år den första januari. Och vi tävlar ju våra hästa ganska tidigt och de rids in om ett och halvt. Så är det ju bättre att vara född i februari mars än att vara född i juni. Det är en viss skillnad.

SPEAKER_00 1:01:37

Det är det. Och kastrering, hur tänker du kring det?

SPEAKER_02 1:01:46

Personligen så vi försöker att kastrera våra åringar på våren februari mars. Därför att vi vill att de ska kunna gå tillsammans med storåringarna. Vi har ju inte jättemånga. Vi har inte två jättestora plockar med hingstadn. Ut vi har inte så många åringar. Och då vet man ju att man följar upp hållbästar så ska de gå i flock och röra sig ut det och så där och vi har en löst drift. Därför vill vi kastrera och vi har kastrerat det mesta måste jag säga genom åren. Förra året var några som inte ville kastrera och då hade vi en liten flock på tre hängstar. Som få sig. Men vi tycker att det vill helst kastrera. Det är lönnare för hästarna. De får ett bättre liv. Jag återkommer till det här med att ha ett bra liv. De kan gå med andra hästar i hagen, det är inget köff i hårshåken, det är inte så mycket att ta hänsyn till. De behöver inte isoleras på samma sätt som hingstar. Det är inte naturligt för en häst att vara hingst och inte få leva ut det. För det får de ju inte.

SPEAKER_00 1:03:07

Nej, det är faktiskt.

SPEAKER_02 1:03:09

Och det finns inga nackdelar. Det finns ju ganska väldigt mycket forskning på det. Alla vetinär håller med om att de utvecklas precis lika bra som var. Och vi har ju haft fantastiska tävlingsresultat med alla de här hästarna vi har pratat om nu. Som kasserades som åringar.

SPEAKER_00 1:03:26

Sedan också?

SPEAKER_02 1:03:27

Ja, så det gallar som en dag.

SPEAKER_00 1:03:30

Det kan säga att sem var också med i svensk daglig. Ja, fria. Det var 2024, så det var året innan. Man på i dansk dag.

SPEAKER_02 1:03:40

Ja, jättefin höst. Jag såg att han använde nu till någon vecka ner på jag tror. Han är ju också jättefin klastrerad.

SPEAKER_00 1:03:49

Vem racing AB som har följt upp. Men det är så har jag vuxit upp här framig.

SPEAKER_02 1:03:56

Ja. Det finns ja. Så att jag är verkligen för det. Och jag tycker att det är snällt mot ingeståringarna att de slipper.

SPEAKER_00 1:04:09

Tack för det svaret, Eva. Det är en fråga som jag själv är väldigt nyfiken på hur man ska tänka kring det där. Ja, det var tydligt att klara besked.

SPEAKER_02 1:04:21

Ja, alltså tränarna har ju inte tyckt il om det. Tvärtom. Jag tyckte att det var jättskönt att få att få er in alla car. Och de är ju jättefina när vi säger om organisationerna.

SPEAKER_00 1:04:38

Så är det. Utan aktionerna så skulle det nog bli ganska svårt. För alla kan ju inte åka ut till uppförder och titta. Och som du beskrev i början av vårt program så kan det vara svårt för min uppfördare att få så här hästare utan. Det kommer ju en aktion nu i september.

SPEAKER_01 1:04:57

Ja.

SPEAKER_00 1:04:58

Här i Sverige och vi har den i Danmark. Hur känner du nu inför sommar?

SPEAKER_02 1:05:07

Vi har Sänge Lallas lilla sister ska ju säljas. Jag är ganska säker på att de är inställda på att hon ska säljas i Danmark. Och sen har jag en blonfon som då är fransk uppföd. Och hon får förmodligen inte säljas på den svenska aktionen för den har stängd. För bara svenska uppföljda hästar. I Danmark har man ju en mer öppen aktion där välkomnar man alla åringar. Så där får förhoppningsvis hon möjlighet att vi kan sälja henne där. Så drå vi med våra två till Danmark. Till Danmark. Det ser ut så nu. Det finns inget alternativ för mig.

SPEAKER_00 1:05:56

Nej, och så kan det ju vara. Men för de som vill sälja på. Så kommer ju den i september också. Och det är ju på det sättet positivt att vi har två olika möjligheter i Skandinavien. Ja, det tycker jag i alla fall.

SPEAKER_02 1:06:16

Jo, det är väl bra för jag vet inte. Personligen så tycker jag nog att vi har lite för två åringar. Jag tror att det hade varit bättre att alla hade samlats på en aktion. För då tror jag att dit är säker på att dit kommer alla tränare från Skandinavien. Jag är inte säker på att de kommer på den andra aktionen. Och då tror att det blir. Jag tror att det är faktiskt är bättre med en aktion som det ser ut nu med antalet åringar.

SPEAKER_00 1:06:54

Ja, det är en åsikt som jag inte tror att du är ensam om. Det finns nog många som tycker också att det kanske är bäst ur ett marknadsperspektiv att ha en action.

SPEAKER_02 1:07:08

Det är viktigt att de stora tränarna och hästägarna är på plats på aktion.

SPEAKER_00 1:07:15

Ja, men vi får hoppas att de är på väg då. Ja, det får vi verkligen hoppas. Eva, är det någonting som du känner att det här måste ju daget fråga om. Det har glömt. Är det någonting du.

SPEAKER_02 1:07:32

Nej, vi har väl pratat om det här med att man inte behöver ha en gård för att få uppleva glädje i att vara uppfödare. För det är verkligen en glädja i att föda uppstar. Det är fantastiskt med de här små fören som kommer. Och så det hoppas jag att någon kanske vill haka på.

SPEAKER_00 1:08:02

Och det vill jag verkligen säga att återigen en liten reputation från avsnitt 1. Just de här möjligheterna att faktiskt få in det till kassaflöden och med uppföra premjerna till exempel. Det kan vara bidrag från jockerklubben. Det är inte att förglömma att det är en förmålig ras att föda upp.

SPEAKER_02 1:08:30

Ja, absolut. Jag menar en halvrotsförden måste ju vänta jättemånga år dessutom innan de hälar jättemånga år men i alla fall mer fler år än vad vi behöver göra. Vi säljer ju åringarna när de är. Vi säljer ju hästarna när de är åringar.

SPEAKER_00 1:08:48

Så är det så är det. Man kan ju vänta med att sälja om man själv vill det, men då blir det ju ingen aktion, utan då får man ju sälja. Som du säger på eftermarknaden. Till exempel.

SPEAKER_02 1:09:02

Ja. Det är ju lite mer osäkert.

SPEAKER_00 1:09:04

Det är lite mer osäkligt om det finns länger. Det får man ju säga. Ja, exakt. Sen måste vi också innan vi avslutar, ska jag säga så här att. Jag satt och letade i gamla traden och så där och så hittade jag en väldigt rolig annons. Den har några år på nacken den här annonsen kan vi säga. Men det handlar om en annons innan en aktion från den svenska följbåsavningsföreningen och Stockholms Stockholms åringsaktioner ekonomisk förening och de har ju inte kvar aktionerna längre, det ska vi säga. Då listar man 13 olika argument för att köpa engelsk fullbrod, och jag ska bara säga några av dem så. Här finns inga poäng eller bellopp. Ut klaar en gång så kan man snurra runt på alla barn i skandinavien, och det är lätt att komma in i loppen. Det kan vi hålla med om. Absolut.

SPEAKER_02 1:10:06

Vill man starta så får man starta.

SPEAKER_00 1:10:10

Och att det finns väldigt mycket mer pengar än man kanske tror. Eftersom det finns, om du köper svensk földa, så kan det finnas. Finns det ju bonus också.

SPEAKER_02 1:10:22

Ja, vi har ju briders som vi inte har pratat om bridersserien. Men det pratade vi kanske om förra gången. Var lite grann lite grann SM-loppen med fina pengar.

SPEAKER_00 1:10:32

Ganska mänskapen väldigt förmanliga. Vi har också en möjlighet att vara kvar i man har en möjlighet att vara kvar i sin sport. Det vill säga, ingen utsparkning kallar man det här argumentet. Sparkar man ut. Men det handlar om att det är hälsens dags form som avgör vilka lopp man kan starta i och inte hur mycket pengar man har kännat så är det ju eftersom vi har ett handikaptsystem. Springer du på dig väldigt mycket pengar i till exempel trasporten, då blir det tuffare. Riktigt tufft. Då får du matchas nästan alltid på insprungna pengar. Men så är det inte i galoppsporten. Det måste vi frammäva. Sen får man ha sina äga färger förstås. Och det är också otroligt.

SPEAKER_02 1:11:21

Såget, ja. När är stolt över sina färger.

SPEAKER_00 1:11:24

Ja, det kan man säga att alla är. Nu kan man ju säga ha det även i travsporten, men i galoppsporten så har varje unik ägare eller sin egen res. Och så de här årgångsloppen, förstås. De klassiska loppen. De finns även i travsport, det kan vi inte komma ifrån. Men i galoppsporten så har du förhoppligt lite lättare att komma med i dem.

SPEAKER_01 1:11:50

Det är färre hästar. Ja.

SPEAKER_00 1:11:53

Så då vill man vara med i klassiska lopp så kan man alltså.

SPEAKER_02 1:11:57

Vå en häst som kvar som klarar kvällar det. Då kommer man oftast med.

SPEAKER_00 1:12:04

Precis.

SPEAKER_02 1:12:05

Kanske inte arbetet.

SPEAKER_00 1:12:07

Men ändå.

SPEAKER_02 1:12:10

Det är lättare att absolut. Om jag förstår i någon galloppen.

SPEAKER_00 1:12:18

Jag har inte statistik på det just nu, men jag misstänker att det är så. Det tror jag med. Det var några av argumenten i den här ansen. Det fanns ganska många till, men jag tycker ändå att det är värt att berätta det. Ja, det var kul. Börja med använda lopp så finns det mycket fördelar. Få hinder. Få hinder.

SPEAKER_02 1:12:41

Dessutom så galopperar de ju hela tiden. Det är en fördel.

SPEAKER_00 1:12:45

Det är också en fördel. Tack Eva för att du var med i den här podkosten.

SPEAKER_02 1:12:52

Tack själv. Vycket intressant och tack till er som lyssnar. Tack för att du lyssnade. Fullblod presenterades av jockeklubben i samarbete med svenskt Gallop.