Hos Staffan Lidbeck i Löberöd i Skåne

Ta fram hängmattan och istället för sommarpratarna, låt er smittas av Staffan Lidbecks kunskaper och passion för galoppsporten. Staffan som senast igår (den 4 juli) stod som uppfödare till vinnaren av det Jydska Derbyt!

I detta tredje avsnitt av Avelspodden har vi förmånen att få komma Staffan närmare och inspireras av hans resa; från att som barn ha följt med pappa till galoppderbyt, till att utbilda sig till veterinär, ridit i landslaget (fälttävlan) och varit förbundskapten i samma sport, samt nu en mycket framgångsrik uppfödning av engelska fullblod, där hans senaste framgång alltså var som uppfödare till Albarella, vinnaren av det Jydska Derbyt. 

Staffan har mycket intressant att dela med sig av, bla erfarenheter och syn på svensk fullblodsavel – från vikten av starka stolinjer, genomtänkta avelsbeslut, internationell konkurrens, till vad som krävs för att föda upp morgondagens galoppstjärnor. Ett engagerande samtal om passionen för det engelska fullblodet och hur både svårt, men samtidigt oslagbart, det är med fullblodsavel!

Transcript

SPEAKER_03 0:04

Medig 0. Vi har kommit fram till det tredje avsnittet av vår podcast. Och jag staffan gebek välkommen. Tack så mycket. Du är en uppfördare med ett yrke som inte är helt ovanligt för vi har haft en veterinär tidigare och det var Eva Ces Peterson, och du är också veterinär bördig från Stockholmsområdet. Berätta lite mer om din uppväxt.

SPEAKER_05 0:42

Ja, jag är född i Stockholm på Lidingen. Och min mamma, och även två av mina äldre syskon var ju väldigt hästintresserade. Så jag spännerade jättemycket tid i stallet som likn, även innan jag själv började rida. Och min pappa, han var egentligen inte alls häst intresserad men han hade ett visst galoppintresse. Jag vet att han brukade ta med familjen när vi semestradade i skolan på sommaren så tog han med oss i jäge roadligt. Jag kommer fortfarande ihåg, jag var där första gången när jag var 7 år någonting. 75 år. Och det var jättemycket människor när man var i den ollen så kändes det gigantiskt och jag vet, kungen var där. Och pappa gav mig 10 kronor som jag fick spela efter fritt val och jag spelade på favoriten allgar. Och han vann, och jag fick väl, han var tung favorit, så det blev nog inte mer än 15 kronor någonting. Men det var. Jag tyckte det var häftigt. Miljön, hästarna, mixen av människor. Verkligen högt och lågt och sen köpte min mamma brukade köpa. När hon någon gånge skulle köpa en ny red häst så ner till en uppfödare som heter Margit Tobion, som då födade upp både galopör och rä. Men de finaste hästarna hon hade, så att säga, de som så för dyras pengar var i fullbloden. Och hon födde bland annok som var en legend inom svenska.

SPEAKER_03 2:45

Som i sin sista start var en stockom upp 1984 om jag minn rätt. Exakt, exakt fantastiskt vad? Tio år tror jag var tio år.

SPEAKER_05 2:56

Och jag var en period där jag var 12-13 år när jag lämnade pånydridningen och innan jag riktigt började rida stor häst, då var jag väldigt gloppintresserad och jobbar någon sommar hos Jonos Török, men då var jag jättemycket på Täby och då var ju Nicke, hade han sin storhetstid så han var ju täbygram pri 5 eller jag tror fem gånger och Stockholan. Så det var jättekul att följa den hästen som man hade liten extra kontakt med via uppförn.

SPEAKER_03 3:32

Och han har ju tillsammans med Frans memorial så är ju nikes minnesröpning ett av de finaste dörkräkloppen vi har i Skandinavien. Exakt, exakt.

SPEAKER_05 3:45

Nej, så det var. Det var ju kul med där profilhäsarna och jag fick väl ett ganska djupt galoppintresse där i ganska unga år. Och det gick inte att slå sig fri från det intresset, eller hur?

SPEAKER_03 4:04

Nej, det är svårt, det är svårt.

SPEAKER_02 4:06

Det är svårt. Och det var det här att du upptäckte också redan då kanske att det här är ju mycket större än tvig och jäg och srogalopp.

SPEAKER_05 4:18

Ja, exakt. Min pappan var ju gillade att läsa böcker och tyckte att man skulle utbilda sig och så där. När han såg att jag hade sådana galoppintresse så fick jag en bok av honom gjlapp Horse Racing, och den stod fortfarande i bokhyllan. Den var ju väldigt informativ och var ju någon sida typ om varje galoppbana i hela världen, de största naturligtvis. Men då förstod man ju hur stor galoppen var. Och det var något kapitel om uppfödning och träning och så vidare. Och väldigt mycket information och man förstod ju hur otroligt stor och global den här sporten är. Så absolut, man förstod att täg och galoppar var en liten liten del av en jättestor sport. Och just den här fascinationen om hur allt hänger ihop. Uppfödning, hingstad, träning, jockisar och så vidare.

SPEAKER_03 5:30

Och i ditt yrke så är du väldigt intresserad och specialiserad nästan på det här med träning och förebyggande av skador och behandling av skador och gällande de unga hästarnas liv, har jag förstått det rätt och Staffan.

SPEAKER_05 5:47

Ja, jag jobbar absolut mest med tävlingshästar. I de senaste 15 åren är absolut mest hopphäsar. De är kanske inte alltid så unga, men jag tycker det är jätteintressant hela den biten hur man tränar upp hästar, förbereder dem för en tävlingskarriär. Och tidigare jobbade jag mycket både med tra och galoppästar, och de var ju betydligt yngre när de började sina karriärer jämfört med Ridhästarna. Men det där är något som fascinerade mig just hur en skicklig tränare kan tillvara ta ett bra råmaterial. Jag fick också se, speciellt när jag jobbar med tragalopp, hur många gånger var ju jättesvårt för tränarna om de fick in ett dåligt råmaterial. Det är som en snickare som ska bygga ett bord. Han är ju beroende av att planka är naturligtvis rätt tillsågade, men materialet själva träet måste ju vara bra. Vissa tränare hade ju förmåden att få lite bättre åringar, och det gav också de chansen att göra ett bättre jobb. Men även där så kan ju oskicklig träning förstöra det bästa materialet. Men jag tycker det är fascinerande och jag är ju förespråkare för tidig träning. Jag hade ju en av mina bästa lärare på vetinärskolan, Arnik Lindholm, professor. Han forskade jättemycket inom träningsfysiologi. Han var ju en väld anhängig av tidig träning. Och det kan man ju tycker jag jämföra med unga människor. Det är ju ett folkhälsoproblem idag att unga människor sitter för mycket framför skärmar. Så tidig träning, och även i viss månad hävling är något jag inte är negativ till.

SPEAKER_03 8:03

Då har du de här tankarna förstås att läsa av hållbarhet och prestationer redan vidbordet innan man skapar något liv. Absolut.

SPEAKER_05 8:18

Det är ju, jag, om hästen inte är hållbar så går det inte att träna fram till någonting. Samtidigt så vill jag ju inte födda upp en hö som är långsamt men väldigt hållbar. Då kommer den inte vinna några löv. Det är ju så att de allra mest talankfulla höstarna springer lite snabbare än sina kompisar och de är ofta mer skadadade. Det är någonting man får ha med beräkningen och kanske försöka lite information varför de har fått skadan. Fanns det själ i det. Till exempel mista prospectors pappa Raison 80 var en otrolig talang, men skadedrabbad. Så han kanske inte fick fram alla de resultat han kunde ha fått på tävlingsbanan. Men han blev otroligt betydelsefull i aven. Så vissa höstar ska man inte vara rädd för att använda i aven om man kan få en förståelse varför de fick sina skador. Så den höst som är jättehållbar, men långsamt det är ingenting som jag kommer använda.

SPEAKER_03 9:44

Det här med att söka sig bakåt i stamtavlarna. Det är ju en konst och det är ju tålamot krävande. Det kräver ju verkligen att man verkligen söker söker söker. Idag har det ju blivit mycket lättare än vad det var förut förstås. Och du nämnde just Miss Prospekter, och jag vet ju att hans blod var ju väldigt eftersök av Ivan Söber som tog in Asian Dunkirk. Han var väldigt nöjd med att få det blodet. Och du har ju använt det här blodet av Asi Dunkerk och Misspekter, vi ska väl säga det till lyssnärna att han är ju en legendarisk av sinkt av amerikansk född.

SPEAKER_05 10:32

Absolut. Jo, det var ju fantastiskt att Ivan fick in det blodet till Sverige och han gjorde ju stora avtryck av den. Men det är inte alltid det där hjälper. Vi ska komma ihåg att på 70-let hade vi en hist som heter Ace. Dodställd i Sverige och sen i Danmark, och det var faktiskt en helbror till Norden dan som väl, i den hing genom historien som har varit absolut mest betydelsefull i fullbådstaven globalt sett. Så det var alltså en helbror vi hade här. Och det var väl ingen flock direkt, men han var inte speciellt lämnga större avtryck. Så ibland var väl svårt. Vi hade alltså en helbro till världens absolut bästa hingst som stod i Sverige. Så det har väl kan vara väldigt svårt.

SPEAKER_03 11:40

Det kan ju vara. Och den lanser till alla lyssare som är nya inom gloppen, kanadensisk förd hingst, den första kanadensiska fördahsten att vinna Kentacki Derby, om jag minns rätt.

SPEAKER_05 11:54

Det kan ju nog ha. Och där har du återigen en hing. Sen fick han ju en skada. Sin sista start tror jag med början till det. Så där är vi lite inne på det här. Just att många väldigt talankfulla hästar får tyvärr skador som gör att de får hamna i avelsboxen. Sen kan de få ett jättetrevligt liv där. Men det gäller både Ston och Hingstad att försöka få en förklaring till varför de fick sin skada. Vilken typ av skada det var. Så tycker jag inte att man ska vara allt för rädd för att använda dem vidare.

SPEAKER_03 12:41

Nej, exakt, mycket bra att du tar upp det där. För att väldigt många hästar som blir riktigt riktigt bra, de har inte startat så här jättemycket. Men där finns ju också uppfattningar inom uppförda leden att vissa vill ha väldigt mycket prestation, och andra kan öja sig med att man har sett tendenserna till prestation.

SPEAKER_05 13:09

Jag tror så här, man säger att om vi tar något långt som ett exempel, så var han ju ganska sent för till att börja med. Men den mängden träning han fick både som tvååring och treåring och antalet löp han startade i alltså som jag försöker säga att han var en väldigt dålig häst som kunde utstå den träningen och den tävlingen sedan att han mot slutet av sin karriär fick en skada. Det är kanske inte jättekonstigt. Jag menar, en häst som kommer till start, är ofta ganska sund och kan fortsätta tävla. Även om de avslutar med en skada så har de tolt träningen fram till dess. Och det tycker jag är ett väldigt bra kvittot på att de faktiskt ändå har en ganska hög hållbarhet.

SPEAKER_03 14:15

Och den amerikanska uppföljningen och den nordamikanska om vi ska räkna i Kanada. Det är ju världens största fullgortsmarknad, kan man säga. Och någonstans där så börjar ju också den här sagan om vår supersprinte och din uppföldning Ai Körk med mamman Ai Kud. Som då Fredrik Rötesköld var över på Kinland Siles.

SPEAKER_05 14:42

Om jag förstod rätt. Det har ju svensk uppfödning mycket och tacka för att Fredrik under en period av år köte rätt så många hästar i Kinland och en del ston. Och vi har ju Ligd som du nämnde, sen har vi ju även, vad heter hon vi pratade om flipping plopping flyg. Och det här har ju satt stora avtryck i svenskavel. Och just få in det nydskottet av Blod har ju visat sig vara jättevärdefullt för svenska. Ja, verkligen.

SPEAKER_03 15:26

Och I could är då mamma till dels din klassiska vinnare på Kahontas Face.

SPEAKER_05 15:37

I could var ju. Den kan vi ju gå tillbaka till det här med hållbarhet. Hon startade ju faktiskt bara en gång. Hon var i träning hos Fredrik Röst själv. Kom till start en gång och blev väl femteplacerad. Men hade lite småproblem till och från. Egentligen ingen allvarlig skada. Och det var ju mista Askott himself, Erik Söderberg på den tiden betäckte henne väl en gång med Mio, och sen beslutade sig fin blick för att sälja henne. Och hon har ju verkligen varit en fantastisk storaven. Och Conta S, I Kirk, ett flertal andra hälst, jag tror i princip, alla hennes avkommer ha vunnit. Och nu har jag ju lyckligtvis två av hennes döttar i haven. Ironie och Agot Company. Och Ironly har ju börjat jättefint.

SPEAKER_03 16:45

Och vi har varit ut och hälsat på i hegen här innan vi spelar började in. Och jag är helt såld. Jag har väl ju redan paxat någon här tillfälle. Men alltså hur bra de har det här på din gård, på er gård.

SPEAKER_05 17:05

Ja, det är. Vi försöker ju föda upp dem så naturligt som möjligt. De går ut dygnet runt. Vi brukar försöka släppa ut dem i början mitten av maj och sen går de ut fram till slutet på september. Naturligt får man stöd och utfordra dem i perioderna när betet är dåligt. Men jag tycker de blir lugna och harmoniska av det. Jag får ju lite socialkontakt ut och kollar på dem lite som du själv var med om här idag. Men jag tror ju på en naturlig uppfödning och naturligtvis jätteviktigt under de perioder då grästillväxten är för dålig under vintern att man noga med utfodring och hela den biten. Det är ju den där praktiska delen av uppfödningen som man inte får slarva med återigen det här grundmaterialet man gör någonting på ritbordet och sen måste man förvalta det genom rättskötsel och utfordring. Men grunden är ju ändå det där som du var inne på. Man måste försöka hitta rätt produkt på ritbordet. Det är ju lite det som ändå i grunden i avelsbiten att hitta rätt kombination. Ibland lyckas man.

SPEAKER_03 18:36

Du har lyckats ganska bra kan man säga. Innan jag säger hur bra du har lyckats så kan vi rekommendera en film på Youtube. Ni ska gå på svenska Lopp och leta efter det växande fölet i tittar på en inspelning med dig, Staffan, från den 7 september 2021, det var också ett avvice-projekt. En väldigt bra film på den är lite över sex minuter långa. Men där du faktiskt på de sex minuterna hinner förmedla mycket av din kunskap och erfarenhet kring just det växande fölet. För att den här biten är ju enormt viktig för att starta den här kedjan som leder fram till träningen och sen start.

SPEAKER_05 19:28

Den är jätteviktig. Det är den absolut. Jag tror att vi i det här landet, Sverige, har ju alla förutsättningar att kunna födda upp bra hästar. Som du var inne på innan någonting, så han växte upp i Kanada och på den tiden. Winfils Form som det hette, var ett av världens absolut främsta stutorier. Och klimatet i Kanada var inget egentlig än vad vi har här. Sverige i sig själv tror jag ett land som lämpar sig jättebra för uppfödning och vi har dessutom ganska gott om mark, ofta till kanske vettiga priser. Så att nej. Vi har inget att skylla på där tror jag. Vi skulle kunna föta upp lika bra höstar som någon annan. Problemet vi har, idag är väl lite grann det du var inne på att vi hade en period där vi hade ganska bra hingstar i Sverige. Det började redan långt tillbaka i tiden när flyinge via staten tog in hade 2,3 ganska bra fullbåtshinstar. Och vi hade även en stor ett antal privata histalare i krist och skilt och ivan Söber och så vidare. Idag är det inte så mycket. Det är CS Peterson, som jag tycker gör en jättefin insats och försöker förnya marknaden och naturligtvis ivan har sina hingstar. Men vi har tyvärr tycker jag tappar på hingssidan i Sverige. Det har vi gjort och förklarar jag själv, marknaden är inte så stark i skandinavien. Det finns inte så många stor att tillgå så investeringsbiljan för nya hingstar är väl inte så stor.

SPEAKER_03 21:28

Nej. Du sätter verkligen tummen på en viktig sak. Sidan är lättare att förädla och hitta nya ston att ta in i av. Men att hitta en hingst, det är betydligt kostammare om du ska. Jag tror vi har ändå.

SPEAKER_05 21:54

Det kommer ju hela tiden ändå in ett visst inflöde av tävlingshestar och. Där är ju rimligtvis ett antal av dem är stol, som man kan ha kanske turen och komma över och kunna avla vidare på. Man kan dessutom köpa på ett ganska enkelt sätt direktigas ston utomlands, och även icke-recktigas. Men hingstad är mycket svårare. Så det är. Nu finns väl de bättre hingstarna idag i skandinavien är väl just nu koncentrerade i Danmark. Jag har inget riktigt bra ingen riktigt bra lösning. Vi diskuterade den där frågan en del på Avs seminariet i höstad som jockerklubben arrangerade ihop med svenska lopp. Och det kom väl fram lite idéer. Men det där tror jag är någonting som vi behöver jobba vidare på att hitta möjligheter att förnya hingsmaterialet i Sverige.

SPEAKER_03 23:03

Jag kan väl säga det till lyssnade, eller vi kan säga det att för att ge någon form av perspektiv på det här med Nordenser när vi pratar hästnamn och så där. Det går lätt att slå på Youtube eller på nätet överhuvudtaget så räcker att söka på någon danser för att man ska få uppleva en del av storheten. Det kommer att bli tiotusentals träffar. Man kan titta på filmer med Nordendanser som har betydt enormt mycket för haven och finns i var och varannan standtavra. För att ändå ge ett perspektiv på det här med Kentucky Derby så var det här året 2026 där Golden Tempel vann över 150 000 åskådare. Kentucky Oaks förstona över 100 000 åskårare på plats. Så då har vi liksom lite digitet på vad det här är eller hur, ja, exakt.

SPEAKER_05 24:14

Jag tror det är väldigt svårt att förstå det om man som ny tillkommen galoppbesökare kommer till Gegersor en vardag eller bro park för den saken skull och ser den lilla skalan och skådade. Så kanske man tror att den här sporten är något som inte berör så många. Men globalt sett så är det ju en enorm sport som du säger. Det drar ju jättestora publikmassa. Vi har mellank i Australien. Jag tror till och med nationell häldag. Så det är svårt att beskriva hur stor sporten är på vissa håll.

SPEAKER_03 25:02

När vi spelar in det här så börjar vi närma oss med sommar. Eller midsommar. Och det är snart dags för The Royal ässkott till exempel, att få stora event. Det kan ju också alla lyssnade ifall ni vill se det royal ässkott så är det bara att söka eller titta på Youtube. Kan ni se det lives och är en upplevelse i sig. Jag har tyvärr inte varit på äsken, jag erkänner det.

SPEAKER_05 25:30

Och där är ju också intressant när vi pratar om det. Vi får inte glömma bort att vi har faktiskt haft svensk född häst, svensk förd tränad, eller svenskt tränad höst, svensk ägg, volat gesikalong. Återigen där att med rätt material så finns absolut förutsättningarna i det här landet att kunna konkurrera på de stora scena i världen.

SPEAKER_03 26:01

Det gör. Precis. Och då kommer vi till det här som jag lovade återknyta till. Om jag har räknat någonting rätt. Nu behöver vi inte räta på exakt krona, men dina uppfödningar är ju uppe på plus 60 segrar, Safan, och upp mot 13 miljoner inkännat. Kan det stämma ungefär, alltså? Ja, det kan nog stämma.

SPEAKER_05 26:31

Det är rätt hyfsat. Jo, men jag är jätteglad för det on nöjd. Jag är roligt som jag säger att det är väldigt bra. Du har ju ett annat jobb vidare om du är ju vetinärt. Exakt. Man kan väl säga att mitt mål har aldrig varit att födda upp en handikappare som håller till i de lägre klasserna, det är inget fel på det. Och ibland följde man upp hästar som hamnar där, och de utgör en stor del av galoppsporten. Och de behövs absolut. Men mitt mål som uppfördare är ju inte att producera en medelot i hest. Jag har väl försökt vara ganska kras i det att om jag märker att mina ston producerar hästar som inte levererar. Då slutar jag avla på dem. Ett stol som lämnar hästar som inte kommer upp en bra bit över 70 är knappast något att hålla på med. Så jag har väl varit ganska krast där och försöker ställa mig de kritiska frågorna till mig om det här verkligen är något att hålla på med. Jag tror det är en viktig sak om man ska nit man strävar. Jag har full respekt för alla olika målsättningar inom aven. Men jag har varit ganska tidigt inriktat för att jag vill. Eller mitt mål rätt sagt är att mina uppföljningar ska kunna vara med i årgångslöpen. Hälst redan som tvååringar, men framförallt då som treåringar. Jag strävar ju efter att mina avkommer eller mina uppfödningar ska kunna vara på banan och kunna presterade redan som tvååringar. Sen är det inte alltid de kan det absolut inte, men målet är där.

SPEAKER_04 28:45

Och klassiska segrar.

SPEAKER_03 28:49

Det kommer ju en i år också. Aprop det. Vi pratade om på Shace, men vi har ju en senare än så. Exakt att berätta gärna.

SPEAKER_05 29:00

Ja, men det var Albarella som vann 2000 guinice i Köpenhamn. Van på ett väldigt övertygande sätt. Så det var ju. Det var väldigt roligt. Speciellt roligt tycker jag för att det är liksom andra generationen. Mamman Irley är ju en avkomman till I Kud, som är ju halvsyster med i curk. Och det var hennes första avkomman Albarella som ju gjorde en jättefin tvåsäson. Och ser hon vinna en klassisk lösning och det var. Det är ju liksom därför man håller på med det här. Den gläden att se den här produkten så att säga, som man har, som du var inne på tidigare, haft på ritbordet. Och det är rätt mycket praktiska saker som man komma ihåg, kör i Frankrike och får hne bäckt och transporterar hem hne. Föret ska födas. Föret ska överleva sitt första år och sen perioden fram till åring, preparera information, sälja på aktion, går igenom röntgen undersökning och så vidare. Det är en lång väg. Och dessutom hamnade hos en tränare som kan tillvara ta materialet så det är en väldigt lång resa under de här tre åren. Lea Ossen har haft verkligen stora framgångar stora framgångar.

SPEAKER_03 30:49

Och fick finna ett klassiskt lopp igår också. Exakt. Och bropark ska vi säga.

SPEAKER_05 30:55

Betoven var där som ju var två, ganska klart slagen om Alberella i Danmark. Lea har ju fått jättefina resultat. Så det är en lång väg som uppför det, som sagt, att få bara få stå direktigt kan vara ett problem. Och sen hela uppväxten, och sen hamna och sen tränare som har förutsättningarna och ägare som använder hesten i de här löpen. Det är mycket som ska klaffa.

SPEAKER_03 31:27

My som ska klaffa. Vi ska säga att hon jokkeklubbens 2000 guys igår på bropark den 14 juni 2026, då fick vi det sagt i could efter Insten Johannesburg. Och alla lyssnare, ni får utsäkta vår nördighet, men det här är lite av det vi vill förmedla. Därför att det är så långsiktigt arbete att hålla på med av väl, men man behöver inte göra allting själv. Men I Kud är mamma till bland annat Arktic Valls och Pocahontas Facebook, men framför allt kanske jag Körk. Och I Körk sprang ju med bonus in över 4 miljoner kronor faktiskt. 15 segrar på 22 starter. Kunde du se det här efter ett halvår. Det här är vad som ska komma.

SPEAKER_05 32:32

Nej, jag absolut inte. Men man kan säga som så att vi om vi går tillbaka till det medbordet så tittar man ju vad som finns tillgängligt. Och lövdan så har haft jättemånga fina hänsta genom åren, och några andra som inte har varit lika framgångsrika. Men när aging kom där då och han fanns ju tillgänglig. Så brukar jag för skåskull och testa mina ston. Finns något som heter Trunix och Innix och Stalon match och så vidare. Och det här är en känns som de stora hingsthållarna runt om i världen ofta erbjuder på sina hemsidor. Och kan man klicka in på en hingst och så kan man matcha sitt stol. Gratis då. Exakt. Då försökte jag ju hitta en hingst som så att säga hade en liknande stam som Asyn Dunkerk. Och jag knappade in i IQ på den där, jag tror jag gjorde både på Innix och Trunks, och det blev ju Aus liksom högst möjliga på bägg två där så jag kände mig väl ganska säker i mit val av hingst i alla fall. Jag kom inte ihåg i van på den tiden, han hade nog fel och Matya som var en dansig Hingles och så där. Han hade ju lite att välja på, men jag fastnade för eigene och kände väl rent teoretiskt att det här skulle kunna bli något bra. Nu föddes. Man där var ofta lite svår att få direkt i så ikörk föddes sent sista dagarna i maj. Och nej. Det ska jag säga i att det året hade jag även två avkommer som jag hade köpt från ston i Tyskland som var efter Hurricane Run. De följdes ganska tidigt. Och det var två jäkligt stora och finna fall. Love Run och Artic Run het. Och jag curk fördes mycket senare och nej, han var verkligen en ful ankung. Men det ville inte han veta av det. Nej. Jag kommer ju ihåg. Jag hade en tränare som var ju lite intressanta om där Hurricane Run avkomman. Artig run var väldigt bra, hon var inte alls dum och Love Run, han startade bara en gång, men han vann faktiskt till debuten som treoåring mot häldröst. Men i alla fall. Då skulle vi visa upp åringarna där det var väl i mars april någon gånger. Men det var lite så där som man knappt ville visa upp i kurk. Han var liten och Lurri och de här andra hurn av kommanna var ju lång bänt och snygga redan då. Så nej, det var inte mycket som. Men som man gick och det man kunde se då som åring var att han var otroligt väl musklad. Hade en väldigt utvecklad bakben somkulatur och men i övrigt var det väl inte så där jättemycket. Men så kom Fredrik Röte sjövt förbi på sommaren där, och han fastnade för ikörk. Även för Artigran faktiskt, han köpte bägge två. Så de gick aldrig på någon aktion. Utan fram emot oktobermånad så åkte de in till träningen och jag fick nog ganska tidigt där på våren. Jag förmärga träffade Virda Saredo som jobbar hos Fredrik och han var väldigt förtjust i i kurk för att tidigt sked. Och han har ju träffat ganska många on häst här. Exakt och ridigt precis. Så han vill minna att han är jul i månad redan. Jul eller augusten debuterade som tvååring. Och han ville jag minnas tre roka segrar. Så att han var väldigt talankfull, det stod ju klart rätt tidigt och han spranger ju på bra tider redan då.

SPEAKER_03 37:12

Ja, verkligen. Och han fortsatt utvecklas. Med ett av våra mest anrika loppar i rosengårlökning.

SPEAKER_05 37:20

Exakt.

SPEAKER_03 37:22

Det låter kanske lite konstigt ett av våra mest anrika lopp. Men det säger vi till tittarna att mycket historia och tradition. Rosengårdlöpning är gammalt. Det är gammalt fint löpp. Gammalt fint löpp.

SPEAKER_05 37:33

Man gå varierat lite i distanser kan vi säga. Ätt var ju som ett förlö till dagligt. Just det. Men de senaste åren har det varit på 1200 meter på höstkanten. Jag ville minna att han fick någon muskelsträckning på våren som treåring och var borta ett tag. Sen kom man ut fick väl något löp innan rosengårning och var väl knappslagen två, vil jag minnas. Sen var en rosengårlöpning väldigt övertygande. Och då förstod man att det var en riktigt bra hest. Så det var en riktigt rolig sega faktiskt.

SPEAKER_03 38:13

Och han blev ju också grupp trevinare för så var vi upp var ju faktiskt grupp tre lopp. Och det har vi förklarat i tidigare i podcast hur mycket det betyder med black types. Speciellt för stolen, kanske, men även för alla hästar faktiskt. Absolut.

SPEAKER_05 38:33

Han var ju allt där på jägersen. Tre gånger var någon som var vi upp ska vi säga. Och jägersprint. Han var ju en klass för sig. Det kan man säga. Det var ju en flöjd. Och vara med på den resan. Det var det verkligen. Sen var ju naturligtvis även tyret i Dubai. Det var ju offör glömligt att man varn där ska vi säga. Det är ett långt upplopp. Och man vill ju liksom bara att målet ska komma, men någonstans mitt på upploppet så kände man att han kommer vinna det här. Nej, det var en fantastisk sak med svensk födst, svensk tränad, svensk ägg. Det är otroligt roligt faktiskt.

SPEAKER_03 39:29

Och över 700 000 svenska kronor omräknat var det faktiskt i första pris det här loppet i på mig danan i Dubai. Och då kan vi säga att över 50 000 kronor utomlands eller över 50 000 i Sverige för äldre hästar betingar också uppföra premer. Så det är till två till fyra åringar och förstås om du springer in över sådana belopp. Men är de utan då måste du själva lite aktiv. El som uppförde det.

SPEAKER_05 40:00

Sen är svenska lopp väldigt hjälpsamma med det måste jag säga. Skickar ut påminner och så. Ja, det tycker jag är rätt fantastiskt. Jag fick precis här om dagen utbetalt från Albarella seger i Köpenhamn. Som jag har sagt många gånger, jag tycker vi fullbloodsuppfördare är väldigt gynnade. Så det är bara tacka att jag är emot. Det är utan tveken.

SPEAKER_03 40:30

Vi kan väl ta det lite snabbt, Staffan. Jag har ju haft förmålen att lyssna på dig i en annan podcast i Galopsspåret. Det kan vi väl säga för de som är intresserade av lyssna på den fina podcasten. Avsnitt 55 inspelat i februari. Söker ni till exempel på Spotify i Galppsspåret räcker att söka på. Så hittar man dig där en lång intervju. Jag tänkte att de har snott alla mina frågor, mina kära kollegor där. Men inte riktigt. Jag tänkte, jag får ta lite andra saker istället. Men då får ni en ännu större bild av Staffan Lib. Och så i den podkosten så pratar du mycket om det här. A det är ju faktiskt så att vi försöker tänka positivt kring det här och vilka möjligheter det är. Gälande att uppföda premier och möjliga intäktkällor för fullbodsuppfördare. För de är ju relativt unika jämfört med halvbodssuppförningen.

SPEAKER_05 41:36

Ja, jag kommer väl få en massa ovännär här nu bland svenska uppförden, men jag jobbar ju. Nästan i kontakt med halvbodsuppförare. Alltså uppfördare som född upp dresur och hoppstare. Och när jag ser deras långa resa innan de kan sälja sin produkt. Det är ofta flera år, hästen kanske är 3, i bästa fall tre år. Det finns undangsvis de som säljer de som för. Men sen är det ett litet fönster som följ. Sen är det egentli år. Hästarna ska vara utbildade, de ska gå igenom en rigorös veterinärbesiktning, röntgen, och de ska helst ha tävlat och presterat någonting. Så det här innebär att många halvodsuppförare får lägga stora pengar i utbildning innan de i bästa fall kan sälja sin produkt. De får inga uppfödda premior. Sen har de naturligtvis fördelen att det finns inseminering, alltså artificiell insemination, de behöver inte transportera sina ston över några större sträckor och beteckningsavgifterna i regel lite lägre, men ur en kommersiell synvinkel så är jag inte avvjük på halvtsuppfördarna. Det är ju tack och lov så inom fullbotsaveln att vi har faktiskt två bra marknadsplatser, en fin aktion i Köpenhamn och en ny uppväcktion i Stockholm. Så det är fritt fram för alla uppfördare att presentera sin produkt. Och det är ju lite så om du har en kommersiellt attraktiv produkt så kan du ofta sälja den. Sen är det kanske inte alltid att du får ut exakt det du har förväntat dig. Men för mig är det gäller i all affärsverksamhet. Du kan sätta ett pris på någonting att du vill ha en viss summa, men det är ändå till slut marknaden som bestämmer. Det är naturligtvis fritt fram att ropa tillbaka till sin häst, men det jag försöker säga är att vi har. Alla fullbodsuppar en marknadsplats. Vi kan sälja våra produkter. Det har inte halbodsupparna. De är beroende av kontakter och annonsering och så vidare. Det finns ett få talker inom halvbodssidan i Sverige. Så att det är något vi ska vara väldigt rädda om våra marknadsplats.

SPEAKER_03 44:23

Och fälttävlan som du. Har hållit på med. Jag säger det där lite alliant, Safan, för att du har rivit OS. 1992, eller hur är Varselåna. Så du kan ju din sak när det gäller just ritsporten, halvötsuppförlingen. Du är. Om jag tolkar dig rätt så nya av tio av dina kunder som veterinär kommer ifrån den från rätsportssidan. Och inom fältävlan som du själv har tävlat på högsta nivå, så är ju fullblodet, och då pratar vi fullbodsblodet väldigt, väldigt attraktivt. Exakt. Så det finns ju en möjlighet att köpa fullblostol och jobba vart annat år med fälttevlan och vart annat år kanske med galoppen, och så får man ingen kassa flöder då med uppföda premierna.

SPEAKER_05 45:19

Absolut det gör det. Jag tycker också att både svenska lopp och jockekluben nu har ju det inte bara uppfödda premier. Det är ju bidrag om man importerar direkt i ston från svenska lopp. Och jockekluben har ju ett antal möjliga bidrag att söka. Så är man lite aktiv på den fronten så finns det väldiga möjligheter att få hjälp i sin uppfödning ekonomiskt. Jag tycker inte vi ska klaga problemet som jag ser det. Det är ju egentligen att marknaden, alltså antalet köpare. Den är svag. Och ju färre köpare desto större krav är det ju att man verkligen har en produkt som är attraktiv. Det där är jättesvårt som uppföldare. Det kan vara det året man betäcker så kanske den hingsten i ropet och två år senare, så är den totalt död förklarad marknadsmässigt. Så det här är alltid svårt att producera en kommersiellt intressant produkt. Men jag är ganska övertygad om att man redan på ritbordet kan se att vissa kombinationer inte kommer bli attraktiva. Det finns ju uppfördare som konstant är besvikna på vad de får betalt. Då ska man bara fråga sig. Är du producerar de produkter som är attraktiva för marknaden. Jag säljer nästan varje åringar till priser som är långt under produktionskostnaden. Men då får jag byta i resura äpplet. Då har jag producerat någonting som marknaden inte ville betala för. Har jag tur, så blir det ändå en bra löp hättest och det kan ge mig uppföra pengar, och det kan höja värdet på stået nästföljande avkommer. Men jag tror man måste vara ganska krass mot sig själv där, och redan på ritbordet fundera igenom kommer det här stået. Okej hängst, kommer den här produkten blir attraktiv? Har jag ett stol som har 62 i handikapp och lämnat fyra avkommer som har vunnit 3 seglar totalt, så kanske det inte blir så attraktivt. Jag kan inte räkna med att den kombinationen och den produkten kommer ge med de stora pengarna på organisationen. Så jag tror det är jätteviktigt att man är krass mot sig själv. Jag har nästan varje år avvecklar jag Ston, som jag kanske egentligen tror på. Men marknaden vill inte betala för dessa produkter. Hade jag varit haft obegränsade pengar så kanske jag hade fortsatt avla på de här för att jag då tror på dem. Men jag kan liksom inte fortsätta att avla på ston vars avkommer inte betala sig. Det är tufft när man säljer om billigt på aktion, men som sagt, i bästa fall så kan det ändå blipstar som kanske kan ge någonting tillbaka. Eller så blir de inte det, och då visar det sig att marknaden hade helt rätt.

SPEAKER_03 49:06

Jag tackar för det resonemanget för att man ska inte ge upp om man inte får kostnadsteckning eller till och med st. För att det kan ju fortfarande bli väldigt bra på banan, och då trillar man in pengar. Man har ju höjt det också till 15% på månadsbaset och det kan bli upp till nästan 20% uppförda.

SPEAKER_05 49:31

Absolut, absolut. Jag tror att man är naiv som uppfördar om man tror att alla uppfödningar man säljer ska ge kostnadsteckning och en vinst. Det är inte någon affärsverksamhet där alla affärer ger vinst. Stordkedjor får re ut partier av kläder ibland säkert till förlust. För de måste gå vidare i sin produktion. Så det där tror jag är rätt viktigt att man har med sig. Att man måste ha rimliga förväntningar på den produkt man kan ju bara ta Albarella som ett exempel. Men det är nog tveksamt om jag fick kostnadsteckning på det priset jag fick för allvarella. Det kan vara precis med. Jag tror kanske att vi hamnar snarare 2030 000 under kostnadsteckning. Men jag valde att sälja. Ståets första avkomman, hann var som bra tränare. Och så här i efterhand så ånger jag inte den sekund. Jag hade kunnat tropa tillbaka henne eller Abarella, det är väl lack förlåt, och försöka leta efter annan köpare, men nu hamnade hälsen rätt, bra ägare, bra tränare, och jag får tillbaka uppfödda pren.

SPEAKER_03 51:00

Och du ska säga det, Albarella har just nu han i kapital 86 vilket är högt. Och dessutom vunnit svensk kriterium som tvååring. Det ska vi inte glömma heller.

SPEAKER_05 51:13

Nej, och där är ju jätteviktigt just att de första avkommen till stolna hamnar hos en tränare som kan utveckla dem. För det gör, det blir väldigt svårt som uppfördare att utvärdera stået om hennes avkommer inte får riktiga möjligheter. Så det är speciellt viktigt skulle jag vilja säga på de tre första avkommanen. Att heller säljer jag kanske till en lite lägre penning, men där de hamnar hos en tränare och ägare där som kan tillvara ta hälsens möjlighet.

SPEAKER_03 51:54

Det här med avel handlar ju om att lyckas förstås på ritbordet. Men det vet man ju inte för att man lyckas i praktiken. Det är då man får svaret om rordet. Och det här är ju en uppföljningstävling. Vi pratade lite här idag innan vi satt igång om till exempel epsomdarby det engelska daget, att det är ju mer av en uppföljningstävling nu att man vill ju vara inte bara ägare, man vill ju också vara uppföljare till hästen. När man är med i ett sånt brott, till exempel. Det är ju det äldsta, det är ju originalet.

SPEAKER_05 52:31

Exakt. Det är ju så att säga, för att du ska vara riktigt accepterad i den stora gallppvärlden, så ska du helst föda upp dina egna tävlingshästar, Bread to Race, man agacan, och har alla möjliga exempel. De föder ju upp för att tävla. Gallon, kurmor och så vidare. Det är inte så att de köper in hästar och sen tävlar. Utan där är grejen att man ska föda upp sin egen vinnare. Och glädande nog så har vi fortfarande en del stora hästägare i Skandinavien som föder upp. Vi har äskot, vi har Perlen och säkert ett antal. Chess Racing. Chess Racing tycker jag fantastiskt exempel. Väna generationer har lyckats fantastiskt med sin uppfödning och fått enorma framgångar på tävlingsplanen. Det är ju ett strålande exempel. Och det är någonting som jag skulle vilja se mer av i svenska på att vi kom tillbaka till att uppföddarna eller förlåt ägarna faktiskt fortsätter, om man till exempel har ett bra tävlingslå att man fortsätter avla på det och behåller avkommanna och sätter dem i träning. Så det är väl där kanske vi har lite att försöka involvera de större hästägarna att fortsätta och kanske till och med utöka sitt eget avbland.

SPEAKER_03 54:10

Och personer, eller personer, alla där ute som vill börja. Känner inte att det är oöversigligt nu, för det finns ju otroligt mycket kompetens, inte minst i Staffan här. Och man kan ju starta upp som skrivordsuppförare berätta lite mer om det.

SPEAKER_05 54:31

Jag tycker kanske det här med skrivordsuppföraren används lite raliant. Du kan ju så att säga, alltid, eller kanske inte alltid, men ofta i alla fall hitta rätt personal som sköter den praktiska biten i form av hantering och utfordring och hela den biten. Men du skapar din produkt på ritbordet. Och du får naturligtvis betala för de här tjänsterna. Men för mig är det inget nedlåtande alls att vara skrivbordfördare. Tvärtom så kan man ju säkert ha väldigt mycket friska idéer i huvudet och kanske ha en annan tid att lägga på att studera härstamningar och resultat och så vidare. Än om man går och sliter på en går, dag ut och dag in fysiskt trött, kanske inte ha den energin kvar. Så jag ser en väldigt stor potential just för skrivbordsuppfördare. Sen är det kanske ett litet problem i skandinavien eller Sverige i alla fall, att hitta rätt platser. Som är anpassade för fullbodshäsar. De ställer kanske lite andra krav var gäller staket och hanteringen för att med trav och id hästar. Men jag tror vi har alla möjligheter att utveckla den sidan. Kanske människor som har en lämplig gård kan anpassa den för att ta emot sol hela vägen följning, avvändning och förberedelse för hästen som åring innan den kommer in i träning. Där tror jag är en jättespännande sak, och jag tror också att en hel del hästägar idag inte är medvetna om de ekonomiska stimulansen som finns i form av uppföda premier och olika bidrag. Så där tror jag finns en potential inom hästägakor.

SPEAKER_03 56:45

Intressant, och vi har ju de två tidigare avsnittten besökte Eva Ces Petterson och Eva Isaxson Junizson. Och båda dessa uppfödare, tar emot ina akurderingar och sådana här upplägg. Vi har ju också vår bekant Petra Aler som berättar om hur man kan skapa konsortier så att man inte behöver vara själv i allting.

SPEAKER_05 57:15

Precis, och jag tror just den här biten om du har ett ägar konsorti som sen kanske skapar ytterligare en gren av sin verksamhet med uppfödning. Det är ju en extra dimension att följa fölets uppväxt och hela den biten.

SPEAKER_04 57:35

Så att det är en intressant tankke. Galoppens blå band.

SPEAKER_03 57:45

Derbitt. Vi säger Kentucky Derby, men här brukar vi säga derby som man gör i originalet England. I Sverige är det öppet. I Norge är det öppet. Och vad jag menar öppna med att de är öppna är att även härda utanför skandinavien för med. Så det inte i Danmark. Skulle den frågan vara aktuell att öppna igen. Den har ju varit på väldigt många diskussionsförder, i väldigt många diskussionsforum genom decennier staffan.

SPEAKER_05 58:22

I det svenska daget. Ja, precis. Jag är ju så att säga uppvuxen i den tiden då svenska daget var stängt för skanavien födda. Vi hade lite ut en landskamp mellan Danmark och Sverige. Norge var väl ett eller två år tror jag. Men jag kommer ihåg det stod 33, 33 eller. Det där var ju något rätt så spännande tycker jag. Och så hade man norska dorby och som var en annan typ av hästada där var ju ganska sällan om skandinavien född var med där.

SPEAKER_04 59:08

Jag tycker spant.

SPEAKER_05 59:12

Så kan man nog säga att ja, det hade väl varit bra att hålla Dobbit stängt för skandinavien födda. Det man hade hoppats då. Det är ju att det hade skapat en ökad efterfrågan för de svensk födda, och för den delen även dansk födda ordingarna. Att många hästlägare kanske har som sin dröm att vinna svenska dorbit, och då är man så att säga hänvisad till de skandinavienfödda hästarna. I den bästa av världen så är det väl det som hade hänt. Sen har ju den här frågan uträtts, och det finns ju många som hävdar att med de här små kullarna som följs i Sverige, så räcker inte hästarna till för att upprätthålla ett dag med en viss klass. Importen av tävlingshästar kommer minska kraftigt. Så det enklaste svaret är väl att säga ja, det hade gynat efterfrågan på skandinavien föringar. Ringligtvis borde göra det. Men det kan väl också få en del negativa följer. I form av att vissa kanske hade sagt att då degraderar man svenska dorbit och är det inte så intressant längre att vara med. Vi förflyttar oss till något annat land. Vi satsade på mina tyska dorbud eller franska jag vet inte. Importen av tävlingsta som sagt hade kanske gått ner. Jag tror det en fråga som behöver utredas ordentligt. Svenka lopp gjorde en utredning för ett par år sedan. Och det blev en omröstning på stämman. Och jag tror det var någon enstaka röst som ville behålla, eller förlåt som ville stänga dagid. Men det är ju väldigt många, framförallt från uppfödda leden, som fortfarande hävdade att det hade varit bra att stänga daget. Så jag. Jag tror man behöver göra en riktigt ordentlig konsekvensanalys vad följderna egentligen hade blivit. Insatsmedlen hade naturligtvis gått ner. Jag tycker det är en svår fråga spontant skulle jag kunna säga ja stäng.

SPEAKER_03 1:01:50

Ja, det var inte den snällaste av frågor. Jag är väl medvetna om jag tänkte att jag testar.

SPEAKER_05 1:01:55

Absolut. Det är en bra fråga och jag tror inte man ska vara. Det är ju den här typen av fråga som är väldigt lätt att svara ja eller nej utifrån en sin uppfattning. Men jag tror att det behövs en ordentlig konsekvensanalys. Och jag menar, i vårt grann Danmark fungerar det ju bra. Det finns ju ganska många danska dagvare senaste åren som faktiskt har hållit en hög klass verkligen även efter tre årssäsongen. Så att man kan nog göra det lite för lätt för sig på bägge hålla när man svarar på den frågan.

SPEAKER_03 1:02:34

Ja, men tack för att du tog dig tid att båda texten om det där. Mycket intresserad av frågan och det är det många som är av våra lyssnare. Du har ju sagt så här att vi ska inte tycka synd om oss själva. Ut vi måste ju jobba på nu för att hitta köpare till våra hästa. Det är absolut viktigast att det finns hästa ägare. Har du. Har du någon pronos i din spåkula på eller pro lösning direkt, någon kortsiktig lösning, för aktionen som kommer nu i Sverige till hösten? Det här skulle jag göra, för att locka köpa till aktionen, tänkte jag.

SPEAKER_04 1:03:27

Det är en jättebra fråga. Man kan säga att jag har ju alltid egentligen att aktionen ska ligga dagen efter en tävling.

SPEAKER_05 1:03:43

Gärna en lite större tävlingsdag, så har jag alltid hästägare som har haft framgång och ride på den bågen och vill köpa ännu bättre material. Och då har en del hästägare som inser att de måste förbättra sitt material. Så idealet kan jag egentligen tycka man har en nära anslutning efter en tävlingsdag. Men för att hitta köpare så är det primära att sporten måste bli mer intressant. Det måste bli roligare och mer ekonomiskt fördelaktigt att äga häst. Jag tycker det är jättebra att man har höjt bonusen för 2-3 åringar. Man kanske skulle göra ytterligare en satsning på den biten. Drömmen hade ju varit att den svensk föråring fick något liknande 100 000 vid första segen. Det tror jag hade varit en enorm stimulans för de ägare som fortfarande finns kvar i sporten. Sen behöver vi få in nya ägare. Och där tror jag vi har ett ska inte säga ett problem vi har en nötad knäcka. Det måste bli roligare och det måste bli mer attraktivt att gå på galoppet. Och vi har ju till exempel nationaldagsgaloppen. Där kan det komma människor som inte alls är galoppintresserade men de blir ju fascinerade av den stämningen som finns. Människor i musik flöd, hattar, det är en häppning. En vanlig tävlingsdag är för tråkig. Köpenhamn har ju lyckats fantastiskt med konceptet att faktiskt även på vanliga tävlingsdagar ha den här feststämningen. Jag tror hade varit mycket lättare att rekrytera en hästlägare, en ny hästägare, om man tar med om till en dagsutflykt till Köpenhamn eller att från Nåskaloppen, kontramotar. A komma till jägus eller broparken vanlig dag. Eller Göteborg för den saken skull. Det behöver bli. Återigen, jag är ju involverad i hoppsporten mycket och det investeras enorma pengar. Hästä köper tävlingshästar, tung hästar. Varför gör de det? Jo, det är för att sitta med på skandinavtävlingarna, Stockholm Hållshow, Falstobs show. Det är happenings, det är människor, det är fest. Där är det någonting att vara hästlägar. Där vill man vara med. Det är ju samma sak internationellt naturligtvis. Och de går också in i Hoppsporten, för de vet att det finns en liten chans att den här hästen blir väldigt värdefull och kan säljas för stora pengar, eller att den faktiskt blir så framgånk så att de behåller den och den tjänar prispengar. Men det primära är triffselfaktorn. Jag träffar ju ganska ofta hästägare in hoppningen som så här så att jag kan sitta där i fallstå i sommar på hästagarn. Eller jag vill vara på Stockholm Hårsho och kunna snacka med ryttan och var med. Så var det när jag berättade när jag var på svensk dorben första gången 1975. Då var kungen i ledvåten. Jag är inte hur många tidningar som var där och plåtar och så är hoppsporten idag. Falls det var de här tävlingarna är stora happenings. Vi måste komma tillbaka dit. Sen får man ju ha ett av tävlingsdagar som bara är som bara ska avhållas. Men kommer du till klampen borgag på de lite större dagarna, då är det fest på riktigt. Högt och lågt. Du kan ta en pilsnå och en kor på en plasthalllig, men du kan också ganska enkelt sätta dig i en bekväm launch och dricka champan. Vi måste ha den brädden. Det är ju därför vi tar nu falst i Vållshow som drar jättemycket människor. Då har du det. Du har någonting för alla. Och där. Där har vi verkligen något att jobba på för att få in nya hästagare. Kan du det som säga till att den här åringen verkar intressanta. Det blir 10 eller 150 000 vid första segen.

SPEAKER_03 1:08:51

Ja, inte sant, jag hänger med på det. Om man har ju lanserat nu en bonus vid första segen, eller hur?

SPEAKER_05 1:09:01

Jag är ju. Alltså vi måste liksom tänka på vad får julen att snurra, var, det har ju diskuterats i allåänligt. Var ska vi har en summa prispengar. Hur ska de fördelas? Det får man nog tänka på ett antal varv. Men jag tror just den här möjligheten. Man känner att okej. Det är inte jättelångt ifrån att vi köper en åring som inom två år faktiskt tar en seer som kanske dår 150 000. Den typen av stimulans men också naturligtvis triffselfaktorn på tävlingsdaget.

SPEAKER_03 1:09:47

Ja, det var kloka ord, kloka god och vi har ju också pratat om spel här innan, och du har ju lanserat en jätteintressant idé. För vi behöver ju inte bara ungappen, vi behöver ju låta för äldre, vi behöver loppa handkappers. För spelarna är det ju, vad ska vi säga, en ingång till galoppsporten också att börja spela på hästar. Det ska ju inte glömma. Att många blir intresserade för att ja, det är kul. Och då är det intressant i det faktiskt som. Jag verkligen fastnade för en skandinavisk V75 en gång i vecka.

SPEAKER_05 1:10:25

Ja, jag tycker vanspelet på galopp är väl ganska. Det är så små summer vi håller på med att administrationen av det, känns som den kostar mer om det smakar. Jag skulle ju önska i många frågor, men just den här idén att skandinavisk galopp. Norge Sverige och Danmark tillsammans lanserar något som vad man nu ska kalla det för skandinavisk V75 galopp. A varje säg söndag eller torsdag eller jag vet inte. Så avhålls det sju galopplöpp. Med förhoppningsvis 10-15 startande vi har gulddivision, silver, brons och hjärn och kanske något unghösklöbb. Jag tror det är ungefär vad skandinavisk galopp kan mäkta med hästmässigt att få till stånd varje söndag året runt. Jag är personligen då kanske inte jättepositiv till vintegalopp. Den har kostats för mycket, men det här är då en drömsenario som sagt. Men att man skulle kunna presentera det året runt. Och kanske vegaloppen med hjälp från de övriga skandinaviska länderna hade kunnat finansieras. Men så att spelande publiken visste varje söndag i det här fallet så är det V75 galopp. Jag tror det hade kunnat skapa ett varumärke någonting som spelarna kan komma tillbaka till. De vet vid den dagen varje vecka så är det galoppens V75. Det hade skapat en andrahandsmarknad för ung hästarna. Vi hade fått fler prottänare som kanske hade satsat på lite bättre handikapper amatörarna, hade haft en bra spelplan i de lägre divisionerna. Jag tycker det är ett intressant koncept som vi borde jobba vidare på.

SPEAKER_03 1:12:46

Tack för det Staffman. Jag bad att ta fram några boktips också för nya uppfördare. Du har tagit fram några av dina böcker.

SPEAKER_05 1:13:02

Det finns en journal i England som heter Tony Morris. Han är fantastisk kunnig på här. Det finns en gammal bok nu men heter Surbred Stallions. Där får man en väldigt bra bakgrund till hingstar som nu kanske ligger lite längre tillbaka i stamtalan. Men väldigt intressant att läsa hans analyser av hingstarna och vad de har lämnat. Han är väldigt djupgående i de. Han har även skrivit, eller är medförfattare till en annan bok som heter Thurbred Breading. Det är lite mer teoretiskt om genetik och annat. Men den som vill kanske fördjupa sig lite mer i det genetiska. är den väldigt väldigt intressan. En bok som jag verkligen rekommenderad är den här The Legacy of Winfield Form. Det är alltså där någon dancer föds. Hur man systematiskt byggde upp det här studeriet och skaffade stol från egentligen hela världen med ett syfte att skapa den bästa galppästen. Det är ju enormt många hästar som kommer från den dynastin som byggdes upp där. Väldigt intressant bok. Och sen har vi en gammal bok som heter Breaving the Racers av Fredico Tesio. En legen uppfördade till Ribbo och Narko. Som är, ja, framförallt Narko är ju helt dominerande i princip i alla härstämningar som finns idag. Så han var ett riktigt genik. Väldigt intressant att läsa hur genomtänkt han funderar över alla olika problemställningar som finns inom avelsbyten.

SPEAKER_03 1:15:06

Härligt att få lite boktips och ni kan ju alltid bara spola tillbaka och lyssna igen så att ni uppfattar allting. Men jag förstod direkt. Jag ser biblioteket och jag är väldigt glad att du har tagit dig tid till alla lyssnare. Jag har sidor upp och sidan ner med frågor som aldrig ställdes. Men jag ska ställa dem i ett annat avsnitt, kanske. Jag hoppas det om serien fortsätter så småningom att vi kanske kan återkomma. Jag vill ändå säga det att jag är tacksam. Vi är tacksamma för att du har tagit dig tid, Staffan. Och jättebra också att du kom in på det här. Men att det finns faktiskt systemverktyg också för att jobba med ska vi säga, på engelska Mating Reports.

SPEAKER_05 1:15:54

Ja, absolut. Mating analysis, ja. Jag vill också säga det att jag är tycker att det här initiativet ni gör det jättebra.

SPEAKER_03 1:16:06

Ja, det har varit ett väldigt intressant samtal och vi tackar ju för boktipsen som vi har fått. Och också det här med att vi har kikat lite på att det finns olika verktyg för så kallade Meeting Reports och Meeting Analyses eller analyser, eller hur, Staffan. Ja, exakt. Det finns det. Det går att också gå in på Equanline.com. Om man skulle vilja titta på den sajten. Nu har vi aldrig pratat om ditt intresse för formelett och hur vi ska utveckla kanske filmningen av galoppsporten och spelet uver den här skandinaviska V75, kanske som vi kanske får till i framtiden. Men vi hoppas att vi får möjlighet att komma tillbaka. Det finns också väldigt mycket tips. Det finns bland annat tio tips att hitta på svenskaloff.se. Tio tips till dig som vill födda upp hästar utös att ni bara kan ringa till till exempel Staffan Lidbä och ge om ett råd om man behöver, eller hur? Absolut, absolut.

SPEAKER_05 1:17:27

Och jag vet inte riktigt hur långt vi kommer, men jag vill tacka för det arbet ni gör med den här podden och allt som kan göras för att stimulera intresset för intresset och kunskapen om galopspåten är jag jätteglad och tacksam för att kan om jag skulle kunna bidra på något sätt så känns det jättebra.

SPEAKER_03 1:17:53

Tack så hjärtligt för att du var med. Ha en fortsatt fin kväll. Tack själv. Tack för att du lyssnade. Full blod presenteras av jockeklubben i samarbete med svensk Gallpp.